LVIII skrifterna torde knappast kunna lösa frågan. Med utgångspunkt från att flera skrivare varit verksamma vid arbetet inom kommissionen —vilket är sannolikt ‘ —är det emellertid möjligt att den orsakskedja, som fört till de talrika skiftningarna i handskrifterna, bestått av ungefär följande länkar. Varje skrivare kan ha haft till uppgift icke endast att återge vad som beslutats av kommissionen utan även att ge besluten en språkriktig form. De koncept, som skrivarna utarbetade, kommo då att i detaljer giva skiftande versioner av lagförslaget, och enär kommissionens arbete avbröts i förtid, skeddeicke densammanarbetning av koncepten, som varit naturlig.® Då det alltså icke kom att finnas ett slutredigerat lagförslag och då Magnus Eriksson icke torde ha bestämt, vilket av koncepten som skulle anses som auktoritativt (alltså somoriginal till lagverket), togos avskrifter av lagen än med ett, än med ett annat koncept som förlaga. Våra handskrifter av lagen skulle då direkt eller över mellanliggande handskrifter vara avskrifter av koncept till ett lagförslag, som aldrig kom att få sin slutgiltiga form. Har utvecklingen förlöpt på detta sätt, finnes icke skäl att i princip tillägga någon viss av de äldsta handskrifterna större auktoritet än de övriga. Vi komma i detta hänseende till ungefär samma resultat som i det föregående, delvis på andra grunder, angivits av Wessén.'* Aven de äldsta av de bevarade handskrifterna innehålla emellertid mera än vad som torde ha beslutats under kommissionens arbete på lagen. De ha också stadganden somicke vila på beslut av kommissionen. Dylikastadganden kunnaha införtssomförslagi det koncept, som varit förlaga till handskriften, och ha kvarstått i detta då arbetet inomkommissionen avbröts. De kunna också ha tillkommit efter det kommissionens arbete avslutats men ändock ansetts böra införas i handskriften, då denna förfärdigades. Redan mycket tidigt efter det kommissionens verksamhet slutade ägde nämligen ett, som det förefaller, okontrollerat arbete rum för att åstadkomma vad man ansåg vara förbättringar i eller lämpliga tillägg till den text av stadslagen, man hade för ögat.^*^ Särskilt i samband med att nya handskrifter utskrevos skedde försök att för- " Se därom Wessén ovan s. LIII. ® Utförligare härom ^'essén, ovan s. LIII. ** Se ovan s. XVII f. 10 Se bilaga 1, i det följande s. LXXXVIII ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=