XXXV enklare och kortare formulering. Förlagan för hs LM är ej skriven av en vanlig kopist, utan av en person med sakkunskap och gott omdöme. Fians stilistiska förmåga är ingalunda så obetydlig, som Schlyter tycks mena med sin spydiga karakteristik." Han har ofta lyckats finna en enkel och klar formulering, där hans förlaga har haft en intrasslad och svårbegriplig text. Sannolikt har denna språkliga textrevision utförts av den man, somhar skrivit ut Arboga äldre lagbok, förlagan för hs L och hs M. Emellertid har arbetet utförts något ojämnt; det avtager mot slutet och upphör nästan helt fr.o.m. Edsöresbalken."’'^ Hs M (=B 47 i Kungl. Bibi.) står, såsom både Schlyter och Beckman ha intygat, till sin textform mycket nära hs L, utan att dock någondera är avskriven efter den andra. De båda skrivarna torde i stället ha nyttjat samma förlaga. Hs Mmåste därför i likhet med hs L återgå på den förlorade äldre lagboken för Arboga, sannodirekt avskrift av densamma. I olikhet mot hs L har likt som en emellertid hs M varit en privatägd handskrift, som åtminstone sedan mitten av 1500-talet har funnits i Viborg, Att skrivaren och väl också hans uppdragsgivare ha hört hemma i Finland blir i hög grad sannolikt genom en anteckning av den ursprunglige skrivaren •*' »Man kan finna att lien eller de som gjort eller lätit göra den afskrift af Stadslagen, från hvilken denna och andra dermed mer eller mindre nära beslägtade handskrifter härstamma, haft omsorg att göra allahanda förbättringar i redaktionen; men då största delen af de här gjorda ändringarna visst icke äro verkliga förbättringar, utan bestå i alldeles onyttiga ändringar, så synes bemödandet egentligen hafva gått ut derpå, att åstadkomma något, som, utan att innehålla verkliga ändringar af innehållet, dock skulle hafva utseende af att vara något eget» (Schlyter, Inledning, s. xi). — Typiskt för hs LM är också, att i E 26 de olika friderna ha ordnats om så att rådstugufrid kommer närmast efter hemfrid och kyrkofrid, icke efter hemlighusfrid eller badstugufrid, såsom i andra handskrifter. Schlyter förmodar, att en stadens borgmästare har uttänkt »de förmenta förbättringar, som i denna handskrift blifvit införda» (Inledning, s. Ixxii). N. Beckman (a.a. 1917, s. 85) har avvisat denna »löst framkastade hypotes» såsom osannolik. — Om hs L se N. Beckman a.a. 1917, s. 5 5 f.; S. Henning, Skrivarformer och Vadstenaspråk i Sia:linna Throst ( 1960); S. Ljung, Arboga stads historia Bd 1 (1949), s. 217 f. — Schlyter, Inledning, s. Ixxii: »Cod. L, som troligen är skrifven för staden Arbogas räkning, är väl icke äldre än från medlet af 15:de århundradet, men häraf kan dock ej slutas, att Stadslagen ej förr varit i bruk i nämnde stad, enär en annan handskrift kan förut hafva varit der begagnad, till dess en stadens borgmästare hunnit uptänka alla de förmenta förbättringar, som i denna handskrift blifvit införda.» Ändringarna äro tydligen icke i Schlyters smak. 38
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=