XXXIV ligen har genom någon olyckshändelse denna äldre lagbok blivit skadad i början, varvid ett ark, innehållande Kg 1—12, har gått förlorat. Staden har då begärt och erhållit tillåtelse att kopiera Stockholms lagbok (hs A). Sedan detta har skett, har skrivaren fortsatt efter Arbogas egen gamla lagbok, som förmodligen var så pass sliten eller skadad, att den behövde förnyas. Skrivaren skulle i så fall, sedan han hade skrivit av de första bladen i Stockholm, ha flyttat sitt arbete hem till Arboga. Endast på detta sätt synes man kunna få en rimlig förklaring till att han övergav hs A som förlaga och gjorde sitt egendomliga förlagebyte. Den nya förlagan kan omöjligen ha varit en privatägd, så att säga icke officiell lagbok. Det skulle också kunna förklara det egendomliga faktum, att den för Arboga utskrivna Stadslagen innehåller Upplandslagens Kyrkobalk. Det var sannolikt endast de första kapitlen av Stadslagen, som man ville åt, eftersom där fanns en lakun i stadens egen gamla lagbok. Men man fick hela Kyrkobalken på köpet, genom en tillfällighet, som man i Arboga måhända icke hade räknat med. Hs L innehåller Kg 26 (fol. 2 5 v) i omedelbar följd med det föregående, även upptagen i registret till Kg. E 27 likaså (fol. 71 r, men ej i registret). B 23 likaså (fol. 46 r, men ej i registret). E 19 likaså; texten är införd av samme skrivare. Kg 26, som saknas i alla andra medeltida handskrifter utanför hs A-gruppen, har skrivaren säkerligen skrivit av ur hs A. Han har m.a.o. på viktiga punkter kollationerat sin förlaga med hs A och kompletterat texten. Texten i hs L (och den närstående hs M) är mera avvikande från hs A än någon annan handskrift. Ofta överensstämma visserligen hs LMmed hs NOeller med hs Deller med hela gruppen hs DENO, men i flera fall gå de sin egen väg. Ändringarna äro huvudsakligen av syntaktisk eller stilistisk art. De innebära i regel försök att omformulera och förbättra den ursprungliga textens ordalag, icke att sakligt ändra den."**’ Ofta ha de tillvaratagit möjligheter till en Det har knappast varit cn stadens skrivare, som har utfört arbetet. De handstilar, som möta i stadens tankebok, äro betydligt enklare (se handskriftsproven i »Arboga stads tankebok», 1941—5 0). Lagbokens skrivare har varit en skolad yrkesskrivare, sannolikt tillkallad utifrån. Men en sä storartad, präntad lagbok som förlagan hs A har det lilla Arboga icke velat kosta pä sig. Det hade förmodligen också ansetts förmätet. Hela meningar ur hs LM(NO) finnas anförda pä mänga ställen i Schlyters variantförteckning, t.ex. s. 69 not 69, s. 71 n. 4, s. 94 n. 44, 45 och 50, s. 96 n. 37, s. 98 n. 32, s. 100 n. 64, 75, s. 106 n. 74, s. 108 n. 1, 9, s. 110 n. 2, 24, s. 131 n. 14, s. 136 n. 36, 48, s. 162 n. 24, s. 163 n. 43, s. 219 n. 56, s. 220 n. 1, s. 243 n. 3, s. 267 n. 5 1, s. 281 n. 8, s. 311 n. 94.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=