XXXVI ombirkarlarnas rätt hos lapparna (Beckman a.a. 1917, s. 44). Varför man har valt just Arboga lagbok till förlaga, torde förbli omöjligt för oss att veta.^*^ Hs Minnehåller också Upplandslagens Kyrkobalk, men icke efter hs A. Kg 26 saknas i hs M. E 27 finns däremot i hs M (liksom i hs L). Likaså B 23; texten är här inskriven i omedelbar följd till det föregående. E 19 har från början saknats, men har införts, sannolikt av en något senare skrivare, på plats som ursprungligen hade lämnats tom. Vilkendera som är äldst, hs L eller hs M, är svårt att avgöra. De äro ganska olika till hela sitt yttre: hs L vida mera omsorgsfullt skriven, hs M enkel och anspråkslös. Den har knappast varit lagbok för någon rådstugurätt.^*^* Hs D (=J 88 i Linköpings Stiftsbibliotek) är en synnerligen vacker och väl bevarad handskrift, enligt Schlyter skriven i senare hälften av 1300-talet. Den innehåller endast MESt, men i en så gott somfullständig form. Dessutomett kalendariumav samme skrivare; det pekar enligt Beckman mot Södermanland, »ehuru dess indikation icke är synnerligen stark». Samme skrivare möter också i en handskrift av Landslagen: hs B 6 i Uppsala Universitetsbibliotek. Initialerna till balkarna äro målade i rött och blått, och mycket omsorgsfullt utförda, fullt likvärdiga med dem i hs B. Då ett par blad äro utskurna i början av Rådstugubalken, kan det möjligen bero på att någon har varit intresserad av en sådan miniatyr. Initialerna till flockarna, omväxlande röda och blå, äro också vackra. I ganska många har illuminatorn inom bokstavskroppen med fin penna tecknat människoansikten. Dessa små porträtt äro synnerligen intressanta (t.ex. vid Kg 11, 14, 15, 19). Enligt N. Beckman skulle hs M sannolikt vara utförd i Finland som en avskrift av Viborgs förlorade lagbok; denna skulle i sin tur vara skriven efter Uppsala stads likaledes numera förlorade lagbok (se ovan s. XVIII not 12). Likheten mellan hs L och hs M, Arboga lagbok och Viborgs lagbok, skulle sålunda enligt Beckman (a.a. s. 20 f.) bero på att de båda gå tillbaka på Uppsala lagbok. Detta går emellertid icke väl i hop med Beckmans antagande, att också »Nyköpings-gruppen», d.v.s. hs DENO, skulle ha som ursprunglig källa Uppsala lagbok. Dessa handskrifter sakna alldeles de för hs LM säregna dragen. Hs L och hs M måste stå varandra mycket närmare än Beckmans »stamtavla» (s. 21) förutsätter. Frändskapen mellan Arboga-gruppen och Nyköpings-gruppen är fortfarande ett problem, och det låter sig näppeligen lösa genom införande av ännu en obekant, »Uppsala lagbok», om vilken vi praktiskt taget ingenting veta. Om hs M se N. Beckman a.a. (1917), s. 43 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=