XXXIII har behandlat handskriftens språk (Studier i outgivna fornsvenska handskrifter, 1917, s. 5 5 f.) har ingenting att invända mot denna datering. Beckman har gjort den viktiga iakttagelsen, att samme skrivare har utfört den omfångsrika och genomsin sorgfälliga ortografi betydelsefulla handskriften av »Siälinna Tröst» (hs A 108 i Kungl. Bibi.), av förste utgivaren G. E. Klemming daterad till omkring 1430. Denna handskrift är också av allt att döma något äldre än Arboga lagbok. Sam Henning, som senast har behandlat de båda handskrifterna (Skrivarformer och Vadstenaspråk i Siälinna Thrpst, 1960, s. 9 f., 163 f.), kommer efter en grundlig prövning av åldersfrågan till resultatet, att »Schlyters datering av Arboga lagbok till mitten av 1400-talet bör något tillbakaflyttas, åtminstone till förra hälften av 1440-talet». Stadslagen föregås i denna handskrift (liksomi hs A) av Upplandslagens Kyrkobalk. Skrivaren har använt två förlagor: den ena (hs A, »Stockholms lagbok») för Kyrkobalken och de 12 första flockarna av Konungsbalken, den andra (en nu förlorad handskrift, som har stått hs M nära) för återstoden av MESt. *“ Omorsaken till detta egendomliga förlagebyte kan man ingentingsäga med säkerhet.Skrivaren måste vid arbetets början ha befunnit sig i Stockholm, då det är otänkbart, att Stockholms lagbok, den dyrbara och tunga hs A, skulle ha blivit utlånad till Arboga eller någon annan ort för avskrivning. Men varför har han då bytt förlaga? Varför har han icke fortsatt, när han hade en så utmärkt och auktoritativ text framför sig? Svaret måste väl bli, att han hade tillgång till en ännu bättre, eller i varje fall för Arboga stad värdefullare handskrift, som han hade fått i uppdrag att kopiera. Kyrkobalken hade ju ett relativt ringa intresse, allra helst somArboga icke låg inomUppsala stift och därför ej var i naturligt behov av just Upplandslagens Kyrkobalk.'^^ Arboga stad måste emellertid ha ägt ett äldre exemplar av Stadslagen, före 1440. Möj- »En ingående undersökning . . . ger vid handen», skriver Sam Henning (a.a. s. 13), att texten i hs L »uppenbarligen återgår på tiä olika förlagor och att laghandskriftens början, som omfattar hela Kk med flockregistret samt ett parti i begynnelsen av Kg, inte endast överensstämmer med utan är direkt aiskriicn från cod. A. Återstoden följer däremot en annan förlaga.» 33 "Tyvärr börjar Arboga tänkebok först år 1451, och därifrån finns sålunda inga upplysningar att hämta i denna fråga. *' Det bör i detta sammanhang erinras om att Södermannalagens Kyrkobalk ingår i två andra gamla handskrifter av MESt, nämligen hs E (=B 5 b) och hs Q ( =MS Germ. Nr 84 4:o i Berlin). III Erikssons Stndslau
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=