RB 7

XXI A-typen med sin vågräta slutstapel, A-typen, framför allt alla ovaler (o, b, g, d), som ha blivit brutna, med vågrät bas och lodräta väggar. Längre torde man f.n. icke kunna komma, men det är icke omöjligt, att en noggrann, men tidsödande konfrontation med annat material skulle kunna ge en säkrare uppfattning. Det fanns i varje tidsrumett rikt förråd av stilar och alfabet att välja emellan för en skrivare och hans uppdragsgivare, och det är därför, såsom Jansson framhåller (s. 126), »ytterligt svårt att ens på ett ungefär bestämma en handskrifts ålder endast med ledning av stilen».^'’ Det försiggick dock en långsamglidning mot mer brutna, kantiga bokstavsformer med raka huvudstaplar; den kan ganska bra illustreras genom en jämförelse mellan hs A (Stockholms lagbok) och hs B (Söderköpings lagbok) av MESt, där den senare, som är skriven år 13 87, avgjort gör ett ålderdomligare intryck än den förra. Det finns andra tecken, som tala för att Sam Janssons sena datering i huvudsak torde vara riktig. De båda flockarna Kg 26 och E 27, som återgå på den stadga »mot flock och samling», som konung Erik Magnusson och riksrådet utfärdade i Stockholm den 25 nov. 13 57, ha icke tillhört Stadslagens ursprungliga text. Flertalet handskrifter, däribland 4 av de äldsta (hs BDE, hs B 127 a), sakna nämligen denna stadga, och några (bl.a. hs C) ha infogat den på andra ställen i texten.^* I sitt ursprungliga skick har lagen varit utan detta tillägg, därom kan icke råda något tvivel. MESt har troligen förelegat utarbetad år 13 57, och flera avskrifter ha sannolikt blivit gjorda, delvis efter det i Stockholm befintliga huvudexemplaret, delvis efter redan gjorda avskrifter, sålunda sekundära. I hs A äro de emellertid inskrivna i omedelbar följd med det föregående och av samme skrivare, därtill upptagna i registren till de båda balkarna, sålunda helt inordnade i lagen. Om hs Ahade kommit till redan under senare delen av 1300-talet (före hs B, såsom Schlyter menar) och då varit Stockholms stads lagbok, skulle man ha väntat en allmännare förekomst i handskrifterna av de båda tilläggen Kg 26 och E 27. Att dessa ha blivit införda på sina nuvarande platser i den normgivande lagboken för Stockholms stad Ett liknande fall utgör huvudhandskriften av MEL (hs AM 51 4:o, Schlyters hs A), som enligt Schlyter (Ad. Noreen, N. Beckman m.fl.) är skriven omkring 13 50, enligt Kr. Kälund »c. 1400, muligvis fra slutn. af 14. ärh.» Samma intryck ger en jämförelse med en annan daterad handskrift, Holm. B 107, innehållande Magnus Erikssons Landslag och skriven i Växjö är 13 88. Schlyter i Inledning till Magnus Erikssons Stadslag, s. Ixviii med not 1.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=