XVIII m.a.o. möjligt, att det icke har funnits en enda originalhandskrift, utan flera, som i auktoritet ha varit ungefär likställda. Nat. Beckman, som mer än någon annan har sökt utreda dessa frågor omStadslagens medeltida handskrifter,*' har sammanfört dem till följande grupper eller texttyper: texttyp Stockholm: hs AHIP, nr 41,^'' texttyp Söderköping: hs BCGKQ, hs B 82 i Kungl. Bibi.," texttyp Uppsala: hs DELMNO, hs B 127 a i Kungl. Bibl.,"‘ texttyp Västerås: hs S, nr 46 m.fl.^' Själva grupperingen torde vara riktig och ofrånkomlig. Den bygger i stor utsträckning på material i Schlyters textkritiska utgåva och på sammanställningar, som ha gjorts i hans inledning. Beckman har på många punkter kompletterat Schlyters beskrivningar, särskilt i ortografiskt och språkligt avseende. Däremot kan det vara tvivelaktigt, om de etiketter, som Beckman har åsatt sina »texttyper», i allo äro riktiga. Det är vidare att märka, att de fyra texttyperna äro mycket olikartade inbördes. Endast för den första är prototypen bevarad (hs A), under det att den för de tre andra är förlorad; gemenskapen i ursprung blir därför här något mindre påtaglig. Texttyperna Stockholm och Västerås äro mycket små —allra helst ** N. Beckman, Studier i outgivna fornsvenska handskrifter (1917), s. 17 f. (§ 5 och 6), 240 f. (§41), En nyfunnen handskrift av Stadslagen (i: Göteborgs Högskolas årsskrift 39, 1933), s. 75 f. Hit hör också början av hs L (»Arboga lagbok»): Kyrkobalken och Kg 1 —12. Detta är direkt avskrivet efter hs A, sålunda i Stockholm (jse vidare nedan s. XXXII f.). Denna handskrift var icke känd, då Schlyter ( 1 865 ) gav ut MESt. Den omtalas i inledningen till hans utgåva av »Konung Christoffers Landslag», s. cx. Om Uppsala stads exemplar av Stadslagen meddelar V. Gödel (Sveriges medeltidslitteratur, 1916, s. 192), att (enligt riksregistraturet) den 3 dec. 1613 avgick brev till borgmästare och råd i Uppsala med befallning att låta Jonas Bureus vid anfordran få låna magistratens exemplar av Stadslagen, för den förestående utgivningen av lagen. Troligt är, tillägger Gödel, att även till andra städer dylika befallningar ha utgått. »En gammal skriven lagbok» fanns enligt rådhusinventariet ännu är 1652; möjligen har den gatt förlorad i den stora branden är 1702 (Beckman 1917, s. 21). Härtill kommer det lilla fragmentet hs F (=AM Add. fol. 17 i Köpenhamn); det består av endast 2 pergamentsblad och innehåller första delen av balken »Dräpamäl med våda» (D II 1—13). Det har tillhört en tydligen gammal 1300-talshandskrift — den enda handskrift av MESt, som använder bokstaven /> i stället för det ymgre th och db —, men är tyvärr sä obetydligt, att det ej med säkerhet kan placeras inom ovanstående grupper.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=