RB 7

] o r dabal k c u 83 eller i arv, när fridskillins; givits, samt dessutom alla andra ärenden, »som skulle bliva och vara evärdeligen». En granskning av innehållet ger vid handen, att jämte överlåtelser av fast egendom antecknades pantsättning av sådan, överlåtelse av rätt till ränta o.dyl. Burskap synes däremot icke ha antecknats i boken. Pa första sidan kallas boken för stadsbok, men ordet jordebok förekommer på två ställen (1, s. 3.H, 3 82). Av delvis olikartat och mycket växlande innehall äro de »tänkeböcker», som ha blivit bevarade frän svenska städer: Kalmar (slutet av 1300-t. till 1 500-t., utg. 1943—49 av I. Modcer och S. Engström), Stockholm (fran 1474, utg. av E. Hildebrand, G. Carlsson, |. A. Almqvist), Arboga (frän 145 1, utg. 193 5 —50 av E. Noreen och T. \\’'ennström), Jönköping (frän 1456, utg. 1910—19 av C. M. Kjellberg), Enköping (frän 1 540, utg. 1960 f. av S. Ejung), Gävle (.frän 1 573, utg. 1956 av P. Elfstrand), Vadstena (från 1 5 77, utg. 1945 —5 2 av G. Ericsson). 3 9. »En tomt lika väl som en annan», d.v.s. varje tomt för sig. 40. »Köpet eller bytet»: sä hs DLMNORS. Hs A och B m.fl. ha endast: »bytet». 41. Jfr 1734 års lag (J 4: 2): »1 fastebrefwec skal nämnas, huru mänga alnar then gard eller tomt är bred och läng, sä ock i hwilket qwarter och fierding, och emellan hwilka gator och gränder, then belägen är.» — Själva överlåtelsen av en fastighet, sälunda försäljningen, skulle såväl enligt MEL som enligt MESt ske först efter det uppbud har ägt rum och man kunde fastställa, att bördemännen icke ha velat begagna sin rätt. Därfiir skulle de aldrig kunna göra sin rätt gällande efter det att överlåtelsen har skett. Det är detta, som MESt vill betona med orden, att alla byten eller köp av gärd eller tomt sta fast, och bördemännen må ej återlösa. Tvä villkor måste därvid vara uppfyllda: dels skall det ske offentligt: enligt Landslagen vid tinget inför häradshövdingen (eller lagmannen), enligt Stadslagen inför rädstugurätten; dels skall det skriftligen upptecknas, enligt Landslagen i ett brev, som utfärdas av häradshövdingen eller lagmannen, enligt Stadslagen i ett fullgiltigt stadens brev, bekräftat med stadens sigill, eller genom inskrivning i stadens bok. Det ålåg uppenbarligen häradshövdingen (lagmannen) och rädstugurätten att tillse, att alla villkor för köpet voro uppfyllda. Till grund för fl. 6 pr ligger i huvudsak MEL J 20. Fastighetens storlek och läge måste emellertid uttryckas annorlunda, dä det gäller fastighet i stad än på landet. Fastar funnos icke enligt MESt. Fridskilling »enligt gammal stadga» har däremot ingen motsvårighet i MEL. Anmärkningsvärt är — men säkerligen endast av formell art —, att i MESt ej föreskrives, att i brevet (eller stadens bok) skall nämnas »de som göra köp med varandra», ej heller att fastigheten har varit »lagligen hembjuden och lagligen kungjord»; sannolikt har detta förutsatts sasom självklart. 42. »Som äro gäldade för skuld», fsv. iiru hs A (hs BCGKQ—DNO: u aidbil), d.v.s. som gä i betalning för skuld. Fsv. giäldguldht lämnad i betalning, som likvid (exempel se Söderwalls Ordbok). Jfr »Stockholms Stads Jordebok 1420—74» ( 1876), s. 1. Formuleringen är anakolutisk; meningen torde vara: alla köp av gårdar och tomter, där överlåtelsen sker för gäldande av skuld eller som gåva, skola stadfästas pä samma sätt. 43. »Den som bor därbredvid», fsv. them när bygger. 44. 1 städerna förekom det, att man sålde områden fran tomter för att lägga dem samman med andra tomter. Ett dylikt område bestämdes genom mått. 45. Däremot föreskriver MElSt icke avgift för fastebrev, detta i motsats till MEL J 20, 21 pr. — Fl. 6: 1 har ej motsvarighet i MEL, och dess första mening är dunkel. Förmodligen avser stadgandet att föreskriva, att även överlåtelse av pantsatt jord till panthavaren och gåva skola stadfästas inför rädstugurätten.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=