Magnus Erikssons stadslag 54 f ill icke komma i fråga, men böterna voro desamma, som dä hustrun begick hor. Dödsstraffet ersattes av ett skamstraff, som måste ha varit ytterst hårt, och förvisning från staden. 6^. »Stadens stenar», fsv. sttiJzciis sicita. Om stadens stenar se H. Schiick, Stockholm vid 1400-talets slut (2 uppl., 1951), s. 420 f. 66. »Med ed lova att aldrig komma åter till staden», fsv. stadhen forsuäria. Samma uttryck i R 3 0. 67. »Vare den saklös», fsv. uari sitklööst, d.v.s. vare fri för det förut nämnda skamstraffet. Formen siiklusf sg. neutrum, därför att den hänför sig till man eller kvinna. 68. »Stadens tjänare», fsv. sfaJzcns suen. Se Kg 20: 10. 69. »För sitt arbete», fsv. for ärii Jhc sif. — 1 MEL finns endast det korta kapitlet G 11 om hor av gift kvinna. Däremot utgör fl. 10 en utförligare bearbetning av Bj 15 pr. — Efter kapitlet om hor (G 11) följa i MEL bestämmelser om hemföljd (G 12—14), som sakna motsvarighet i MESt. 70. Fl. 11=MEL G 15. Sista meningen (»Är hon sedan lämpad . . . eljest ej») är dock ett tillägg i MESt. —»\'ilja och samtycke», fsv. wilia ok ia hs A och hs D, hs B 127 a; uilia hs BCKQ, ia oc f^odiiilia hs LMNO, raJbc, ia oc godbuilia hs E. 71. »Sasom förut är sagt», d.v.s. i fl. 9:3. 72. Annorlunda i MEL G 16: »Och sedan skall skiftas i tre lotter; barnen tage två lotter och husfrun tredjedelen av lösöre.» 73. Fl. 12 följer MEL G 16, med den avvikelse, som har angivits i not 72. 73 a. I hs D och hs B 127 a tillägges: »förrän det är undanskiftat». 74. »Kapitlet om morgongåva», d.v.s. fl. 9: 4. 75. Annorlunda i MEL G 17: »Sedan skall skiftas i tre lotter; bonden tage tvä lotter och hans barn tredjedelen.» 76. Fl. 13 följer MEL G 17, med den avvikelse, som har angivits i not 75. 77. »Ett»; sä hs A m.fl.; andra handskrifter har: »tvä» (=MEL). 78. »Och tage barn lika mycket som barn»: den hälft, som tillkommer barnen, skall delas lika mellan dem, oavsett vilka kullar de tillhöra. Denna sats är ett tillägg i \tESt. MEL G 18 har tvärtom principen: »Ett giftermål vare lika gillt som ett annat, och ett giftermål tage lika mycket som ett annat.» Den barnen tillkommande hälften av arvet skall sålunda först delas lika mellan kullarna. 79. D.v.s. arvet skall delas lika mellan husfrun och barnen, och sedan skall barnens hälft delas lika mellan dem. Annorlunda MEL G 18: 1: »dä äger hon alltid tredjedelen och de alla tvä tredjedelar. Där tage ock etc giftermål lika mycket som ett annat, såsom förut är sagt.» — De följande tva kapitlen i MEL, G 19—20, om köp, försäljning och byte av makars egendom, ha icke upptagits i MESt. 80. »Såsom förut är sagt i fråga om giftermål»: nämligen i fl. 1. 81. Ordet »utom» saknas i de flesta handskrifter av MESt, och har tydligen överhoppats redan i en tidig handskrift. Det bör emellertid för meningens skull tilläggas, i överensstämmelse med MEL. 82. »FLan skall gå i god för den», fsv. ban skall tbet xiissa, d.v.s. förvissa, göra säker, garantera, ansvara för, ga i borgen för. 83. »Till fullt vederlag», fsv. nicdb fullo u idbcrgicldc, d.v.s. med (skyldighet till) fullt vederlag, »med ställd säkerhet för full ersättning för hvad som af godset kan gä förlorade 1. försämras» (Schlyter). Fsv. i idbcr^iäld n. vederlag, gottgörelse. 84. »Den må ej sjunka i sjö eller brinna i eld för barnen», d.v.s. förmyndaren är
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=