RB 7

Magnus Erikssons stadslag 22 övriga medeltida handskrifter av Stadslagen innehålla (med ett enda undantag: hs P, som är avskrift av hs A) den äldsta versionen av fl. 2 och 3.^ Någon stor brådska att genomföra ändringen i lagtexten har det sålunda icke varit. Sannolikt har den i de mindre städerna icke haft någon större praktisk betydelse. Genom den nya lydelsen infördes en tvåårig ämbetsperiod i stället för en treårig. Samtidigt nedsattes det totala antalet borgmästare från 6 till 4 och rådmän frän 30 till 24. Antalet samtidigt tjänstgörande, »der sittande rådet», kom därigenom i Stockholm att ökas från 12 (2 +10) till 14 (2 + 12). Se vidare H. Schiick a.a. (1951), s. 9 f.; N. Ahnlund a.a. ( 19 5 3 ), s. 326 f. »Värdskrivaren» förde bok över vakthållningen i staden. Se H. Schiick a.a. s. 100 f. — Om stadens skrivare, rådets sekreterare, som förde tänkeboken, se ovan s. 20. — »Tullskrivaren» förde räkenskap över inkomsterna av tullen. Några sådana räkenskaper äro icke bevarade frän medeltiden. Tullskrivare omtalas ett par gånger i medeltida handlingar; se Söderwalls Ordbok och Supplementet (art. tohkrii arc). Om texten på det nya bladet (fol. 19) i hs A anmärker Schlyter följande: »Detta är således skrifvet omkring 100 år senare än det öfriga, men den gamla stilen är med mycken skicklighet härmad; dock äro begynnelsebokstäfverna i fl. 2, 3 större och prydligare än flockarnes begynnelsebokstäfver i den gamla handskriften; öfra hälften af första sidan är prydd med en målning pä förgylld botten, hvilken skolat tjena till att fylla rummet, emedan den här insatta fl. 2, enligt den nya lydelsen, ej är fullt hälften så läng som den på det borttagna bladet skrifna ursprungliga texten. De 2 sista raderna af fl. 3 enligt den äldre lydelsen hafva varit skrifna pä följande bladet (fol. 20), men äro med mycken omsorg utplånade.» Även N. Ahnlund framhåller, att den gamla handstilen har skickligt härmats; »Märkligast är en ganska omfattande ändring, varigenom ett helt blad (fol. 19) har ersatts med ett nytt. Ehuru den gamla stilen skickligt härmats, måste denna ändring ha skett tidigast vid slutet av 1471 . . . Då den nya ordalydelsen tog mindre plats än den förra, avhjälpte man detta med att pryda det infogade bladet med en målning pä guldgrund, som fyller övre hälften av dess första sida. i\llt som allt bär denna stockholmska huvudhandskrift en livets prägel.» Även om präntet är skickligt härmat på det nyskrivna bladet (fol. 19), så är dock ortografien på flera punkter avvikande; och detsamma gäller de dekorativa elementen. Man jämföre den inledande stora balk-initialen A' med de mycket skickligare och mera stilrena äldre initialerna, t.ex. A (fol. 4) vid Kyrkobalkens början eller N fol. 88 r, 98 r och 101 V. Eller de båda mindre flockinitialerna B och A pä fol. 19 v med alla övriga, betydligt enklare men mera stilenliga flockinitialerna i boken. Nagra årtionden böra rimligtvis ligga mellan den ursprungliga handskriften och tilläggen år 1471. Ytterligare ett par ändringar ha gjorts i lagtexten av hs A med anledning av besluten år 1471, nämligen i B 22: 5 (se B not 147) och i R 5 pr (se R not 23). Riksrådets brev av den 14 okt. 1471 med ändring av Stadslagens bestämmelser om städernas råd är tryckt av Schlyter som Additament A i »Magnus Erikssons Stadslag» ( 1865 ), s. 401 f. Det har i översättning följande lydelse: ‘ Hs H av MESt (d.v.s. hs Thott nr 2197 i Det Kgl. Bibliothek, Köpenhamn), som är en avskrift från mitten av 1400-t. av huvudhandskriften (hs A), innehåller den äldsta versionen av fl. 2—3 och kan sålunda representera texten på det utskurna bladet av hs A. — I hs D och hs I äro blad utrivna, tydligen för att inskriva de nya bestämmelserna, vilket dock icke har skett.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=