RB 69

laure nt i u s bok och yng re vä stgötalag e n 38 En annan sak är att mycket få förarbeten har bevarats från det organiserade lagstiftningsarbetet i Mellansverige.18 I Västergötland flödar källmaterialet däremot rikligare i form av först och främst klerken Laurentius bok, menar DBT. Och vill läsaren ännu icke tro det, måste hon ändå erkänna den teoretiska möjligheten att lau - re nt i u s bok innehåller lagförslag som formulerats före Yngre lagens antagande och nedskrivande (och inte excerperats efter densamma). Den BestickandeTeorin har systematiskt sökt belägg för sin tes genom en fingranskning av Laurentius texter med metodiska grepp, som utgår från att excerpistens arbetssituation avviker från protokollförarens. Kort sagt: excerpisten skriver av en färdig text medan protokollföraren/minnesantecknaren verkar i en (mer eller mindre) öppen förhandlingssituation, vilket avspeglar sig i ett antal ofärdiga texter. En närmare precisering av metodiken återfinns som avslutning på den följande undersökningens första etapp i avsnitt 4 och 5, som penetrerar Laurentius notater med motsvarigheter i denYngreVästgötalagens världsliga balkar. De sistnämnda fungerar därvid som ett behändigt facit utifrån DBTs postulat att denYngre lagen – tvärtemot vad den traditionella excerptteorin anser – har tillkommit senare än stadgandena i laure nt i u s bok. Undersökningen inleds lämpligen med en granskning av excerptteoretikernas konkreta belägg, som inskränker sig till två (säger 2) exempel, vilka emellertid tvärtom visar sig ge tunga belägg för Den Bestickande Teorin. A.“Dessa anteckningar, vilka troligen äro skrivna omkring år 1300, hava, såsom man genom jämförelse lätt kan finna, uppkommit på det sätt, att någon som haft framför sig både den äldre och yngre codex avVästgötalagen, genomgått dem båda, och ur den senare avskrivit sådana stycken, som ej funnos i den förra. (alla kurs här)” Collin och Schlyter har försett sin grundläggande (men fritt konstruerade) analys med en not (15) som säger:“Tydligast visar sig detta vid III. . Jfr not  på samma ställe.” 18 I Uppland inga; för Sörmland se P-A Wiktorsson: Södermannalagens B-handskrift. Textens historia och språk. Uppsala 1976, 17 -26. Två skilda arbetssituationer 4. Den slarvige Schlyter (a) & den vilsegångne Beckman (b)

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=