kap i te l i 37 som lugnade lekmännens förståeliga farhågor för att bli anklagade för mened, när det bara var fråga om gammal (o)vana. Därutöver gick kyrkan (i andra balkar) med på att lämna dispens för edgång på heliga dagar i brådskande fall, närmare bestämt i fråga om tjuvnad, vådasår och löskommet tjuderfä. Till det sistnämnda fäet blir det anledning att strax återkomma i samband med den fundamentala uppgiften att dels framlägga positiva belägg för Den Bestickande Teorins grundantagande – och de är ganska många –, dels vederlägga excerptteoretikernas positiva belägg för sitt grundantagande – och de är mycket få, närmare bestämt två stycken. Den BestickandeTeorin förkastar en excerptteori som har omfattats i 400 år av de flesta experter. Får jag be läsaren att tills vidare bortse från denna betänkliga omständighet och i stället koncentrera sig på de positiva argument, som framförts av excerptteorins anhängare. Deras tyngsta argument är implicit och utgår från faktum att lau - re nt i u s bok nästan undantagslöst består av omisskännliga lagstadganden. Alltså måste dessa stadganden – varav de flesta visar en likaså omisskännlig släktskap medYngreVästgötalagen – vara hämtade från, d.v.s. excerperade ur en lagtext, även om förlagan eller förlagorna tyvärr råkar ha gått förlorade, vare sig det nu har gällt en urvariant avYngsta lagen, en av landstinget antagen “Mellersta lag” (eller flera), en privat rättsbok (eller flera) eller en “obekant källa”. (Därom tvista de lärde). “Alltså”: se däri ligger knuten.Ty med sitt “alltså” förbiser excerptanhängaren det alternativ som DBT lyfter fram, nämligen att även lagförslag läggs fram i form av regelrätta stadganden, vare sig dessa sedan avslås av riksdagen (årsmötet o.s.v.) eller antas med eller utan förändringar. Och skulle läsaren inte acceptera denna moderna analogi, vill jag erinra om det samtida medeltida läget i Uppland och i Södermanland, där vi t.o.m. vet namnen på de många ledamöterna i de lagkommissioner, som förberedde Upplandslagen (stadfäst 1296) och Södermannalagen (stadfäst 1327). Är det troligt eller ens möjligt att dessa kommissioner kunde genomföra sitt omfattande arbete uteslutande oralt? Nej, och inte heller lär ledamöterna ha varit så eniga från början till slut, att t.ex. Upplandslagen kunde nedtecknas genast och i löpande följd från början till slut. 3. Empiriska belägg för Den Bestickande Teorin Även lagförslag ser ut som lagtexter
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=