kap i te l i v 137 En närmare jämförelse mellan de tre texterna iVgL IV18, lyd 145 och Yngre lagensTjuvabalk §§5 -7visar, att man i Fas 2har beslutat vidta viktiga förändringar i jämförelse medVgL IV18. I samtliga tre fall överensstämmer Laurentius nya syn på sakerna med den slutliga synen i Yngre Västgötalagen! Det sistnämnda fallet är särskilt viktigt. Inte bara därför att man liksom i övriga två här kan entydigt fastställa, att versionen i B59 (VgL IV18) är äldre än versionen i Laurentius bok. Utan också därför att den är äldre på ett sätt, som visar, att stadgandet har ingått i en preliminär, ännu inte avslutad förhandling. Frågan om bötesbeloppets storlek lämnas nämligen öppen i den s.k.Vidhemsprästens redovisning av föreskriften i Det är ett svårt fel för en excerpist att inte ange böternas storlek, än mer så för en som vill åstadkomma en praktiskt taget “fullständig uppteckning av gällande tjuvnadsrätt” (Ståhle 175). Det är det däremot inte för enTyrgils Kristinesson som redovisar ett preliminärt beslut i en öppen förhandlingssituation, vars stängning efter 1305 (men före 1310) noteras i lyd 145 (a+b+c) och senare vidimeras i facit,YngreVästgötalagens Tjuvabalk §§ (5-)7. 130 DBT:s analys bekräftas här av att orden “ællær böte .III. IX. markær” iVgL IV18: 7 vid ett senare tillfälle har raderats (“deleatur”), CS s. 309, not 5. 131 CS markerar tomrummet ordentligt på s. 309 och tillägger för säkerhets skull i not 6 “Lacuna hic est facta ...” yng re lag e n “hwar sum lætær fullæn thyuff lösæn böte [tomrum!] markær.”131 VgL IV 18 : 8 TjB § 5 Här avskaffas målsägandens rätt att avgöra huruvida full tjuv skall hängas eller ej (= lyd 145 a, jfr däremotVgL IV18:5). TjB § 6 (jfr 8) Här sänks böterna för två eller flera tjuvar, som ej tagits på bar gärning, från3x9=27marker till 11marker, d.v.s. fulla tjuvsböter (=lyd 145 b, jfr däremotVgL IV18:7).130 TjB § 7 Här fastställs böterna för den som låter full tjuv lösa sig till 3x9=27 marker (= lyd 145 c, jfr däremotVgL 18: 8).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=