RB 63

Den bild av den vetenskapliga utvecklingen som Kant skisserade i Der Streit der Fakultäten förefaller bekräfta Savignys och Stahls antagande, att vetenskapens framsteg är avhängiga huruvida dess företrädare förmår behärska sitt material eller inte. Uppgiften, att skapa den enhet i kunskapen som förvandlar de lagstridiga skolstriderna till lagenliga, tillfaller filosoferna, ty “/a/lle Philosophie nämlich hat nur die Absicht ... die Einheit in der Masse verschiedenartiger Dinge zu erkennen.”54 Skulle filosoferna lyckas identifiera en sådan yttersta grund för kunskapen, då har de också uppställt den rättsliga grunden för den dom som sätter punkt för den lagenliga akademiska striden och därmed garanterar den veteskapliga samstämmigheten.Vetenskapens existens förutsätter således, enligt Stahl, ytterst ett antagande om vetandets grundläggande enhet: Övertygelsen, att det finns en enhet eller ordning bakom kunskapens till synes oändliga variationer, utgör en grundläggande förutsättning för försöken att genom vetenskaplig bearbetning behärska mångfalden. Det förefaller som om detta antagande utgör kunskapsteorins främsta och oundvikliga postulat, ty utan någon slags objektiv enhet förefaller det inte finnas något sätt att rädda det mänskliga tänkandet från att gå under i massan av sina egna slutsatser. Ur denna synvinkel skulle det till och med vara möjligt att uppfatta vetenskapsmännens fruktan för den otyglade mångfalden såsom något nödvändigt och positivt. Kunskapens naturliga variationer utgör i sådant fall den främsta drivkraften bakom människans sökande efter ett sätt att behärska sitt kunskapsarv. r ä t t s v e t e n s k a p e n s p r i n c i p 33 “Wo aber einWissen ist, da muß auch irgend eine Einheit, ein Zusammenhang in ihm seyn, und ausfindig gemacht werden können, da muß es also auch eine Wissenschaft, in was immer für einer Art geben.”55 53 A a, s.343. 54 Stahl, a a, bd.i, s.51. 55 A a, bd.i, s.1. bilis compositio) beigelegt werden, sondern bedarf (als Prozeß) einer Sentenz, d.i. des rechtskräftigen Spruchs eines Richters ...”53

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=