hervorgebracht werden soll.Wie jedeVorstellung, so muß auch jedes Geboth einen Gegenstand haben, und dieser - die Handlung, das menschlicheVerhältniß - gehört derWelt an, die er für bloße Erscheinung hält, und trägt durch und durch ihren Charakter.”283 Samtidigt uppvisar alla kunskapsobjekt - också rätten - sådana egenskaper som det uppfattande intellektet endast kan uppfatta som förnuftsenliga. Rättsordningarna må vara aldrig så nationellt begränsade, vid en jämförelse är det omöjligt att bortse från de olika rättssystemens likheter. Den positiva rätten är föränderlig; likväl uppfattar juristen också den historiskt betingade rätten som en enhet.Trots fortlöpande och genomgripande förändringar är och förblir svensk rätt just svensk. Också på ett lägre plan uppvisar rätten en överraskande enhetlighet. Huruvida ett föremål i sig är fungibelt eller icke-fungibelt är en fråga, vars svar befinner sig utanför det mänskliga förnuftets räckvidd.Tingens väsensegenskaper är ovetbara. Följaktligen står det varje rättssubjekt fritt att uppfatta föremålet på det ena eller andra sättet. Med den allmänna frihetslagen som högsta axiom ska också avtalsrätten ge uttryck för denna principiella frihet. Även om detta resonemang ur teoretisk synvinkel ter sig korrekt, så skulle man på goda grunder kunna hävda att detta synsätt är fullkomligt verklighetsfrämmande: Juristen kan till exempel konstatera, att även om det står parterna fritt att uppfatta fast egendom som ett fungibelt föremål, sker detta i praktiken ytterst sällan. Nordling tvingades till och med att söka sig över Atlanten för att finna en praktisk situation som skulle göra det plausibelt att anta, att också fast egendom kan uppfattas såsom fungibel. Detsamma gäller naturligtvis också lös egendom. I allmänhet kommer två parter som hanterar gods, vars enskilda delar är så inbördes likartade att de regelmässigt uppskattas i ett kvantum, att uppfatta dem såsom fungibla och eventuella avtal som ingås med detta gods som föremål kommer att d e l 1 136 283 Stahl, a a, bd.i, s.134. Att till exempel med sina handlingar söka befordra ett visst syfte är, enligt denna definition av begreppet frihet, ett beteende som står i motsats till “die Freiheit der Wahl”, se Coing, a a, 189ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=