RB 63

Kritiken av argumentet sakens natur innebar att läran omres fungibiles inte längre kunde anses avse föremålet för rättshandlingen. I stället fokuserades juristens intresse kring det sätt på vilket avtalsparterna uppfattat föremålets egenskaper.244 Försträckningsläran subjektiverades. Man skulle kunna hävda att denna begreppsbestämning avspeglade en i alla väsentliga avseenden förändrad uppfattning om försträckningens rättsgrund. I den naturrättsliga försträckningsläran utgjorde begreppet res en absolut bestämning av godsets beskaffenhet. De möjliga försträckningsföremålen var antingen fungibla eller icke-fungibla till sin natur. Om i stället parternas inställning till rättsobjektet tillmäts en avgörande betydelse för den rättsliga typiseringen av det ingångna avtalet, måste hänvisningen till res fungibiles snarare utgöra en bestämning av partsviljan än av försträckningsobjektet. Med denna utgångspunkt kan ju ett och samma föremål vara såväl fungibelt som icke-fungibelt.245 Ur praktisk synvinkel kan det visserligen förefalla skäligen likgiltigt huruvida juristen söker avtalets grund i parternas uppfattning om rättsobjektet eller i sakernas faktiska beskaffenhet. I allmänhet torde dessa alternativa rättsgrunder sammanfalla. De är emellertid inte på något sätt synonyma. Om det vore opraktiskt att spänna vagnen för dragdjuret, så är det direkt felaktigt att uppfatta partsviljans inriktning såsom en osjälvständig reflex av godsets beskaffenhet. De försträckta sakernas egenskaper utgör nämligen bara en av ett oändligt antal möjliga orsaker till parternas faktiska inställning. Allt från stjärnornas läge på himlen, en fjärils flygkonster i Peking till sakernas fysiska beskaffenhet kan inverka på avtalsparternas sätt att uppfatta föremålen. Denna radikala omtolkning av läran om de fungibla tingen måste uppfattas som ett exempel på privatautonomins genomslag i förmögenhetsrätten, ty härmed förefaller obegränsade juridiska möjligheter att disponera över d e l 1 122 konsensualprincipen och försträckningsläran 244 Se Nordling, a a,s.28f. 245 Se a a, ibidem.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=