RB 48

27 Avhandlingens empiriska undersökningar rör en rad skilda frågeställningar och därmed har olika typer av källmaterial kommit till användning. Flera slags källmaterial har utnyttjats för kapitel 3. Tryckt källmaterial är universitetsmatriklar, herdaminnen, biografiska standardverk och genealogisk litteratur. Den enda tryckta landsstatsmatrikeln för tiden före 1779 - nämligen den för Skäne - har ocksä utnyttjats.Till grund för rekryteringsundersökningen ligger främst de s.k. befordringsakterna i kammarkollegiets kansli. Intensivstudien av undersökningsområdenas befattningshavare bygger bl.a. pä landsböcker, mantalslängder, kyrkoarkiv, bouppteckningar och jordeböcker. För kapitel 4 har främst tryckt källmaterial använts: de viktigaste instruktionerna finns i C. G. Styffes tvä sammanställningar Samling af instructioner för högre och lägre tjenstemän vid landt-regeringen i Sverige och Finnland (1852) och Samling af instructioner rörande den civila förvaltningen i Sverige och Finnland (1856) samt i R. G. Modéers Utdrag utur alle . . . publique handlingar . . ., I-XI (1742-83) där dessutom flertalet förordningar har återfunnits. Arstrycket har ocksä utnyttjats. Flera kamerala handböcker frän 1801 och framåt har använts och utgjort en mycket viktig inkörsport i de vindlande kamerala gångarna både i detta kapitel och generellt för hela avhandlingen.*’ Kapitel 5 och 6 om förvaltningspraxis under normala är och under päfrestningar bygger till största delen pä material somhärrör frän förvaltningens egen verksamhet. Kronofogde-, häradsskrivare- och länsstyrelsearkiv har använts. Några länsmansarkiv har inte återfunnits. Det använda materialet utgörs dels av korrespondens, dels av kamerala längder med kringmaterial. Stora Kopparbergs arkiv har ocksä utnyttjats för att studera skattesystemets utformning i Säters fögderi.** Ocksä källmaterial frän central nivå har använts för att komma ät den lokala förvaltningen. Särskilt viktiga har kammarrevisionens handlingar vant, eftersom fogdarna var tvungna att ibland ge utförliga förklaringar pä anmärkningarna.*'^ Korrespondens mellan landshövdingarna och de centrala myndigheterna har efterforskats i cfe centrala arkiven omden inte återfunnits pä länsnivå. I begränsad utsträckning har riksdagshandlingar kommit till användning. Ett viktigt material som har utnyttjats är häradstingsprotokollen, varvid renovationerna insända till Svea hovrätt har använts. En särskild materialgrupp är de handlingar som rör Dalupproret och som främst återfinns i justitierevisionen och i Svea hovrätt. Kapitel 7 bygger främst pä det material som tillkom i anslutning till de inspektionsresor somjustitiekanslererna företog 1750-53 och 1773-74. Huvuddelen av materialet som använts härrör frän förvaltningens egen verksamhet. Materialet har ofta använts som kvarlevor genom att argumentationen frän olika parter har undersökts. En stor del av källmaterialet har en performativ karaktär - genom de bevarade handlingarna gavs en order, gjordes en uppvaktning etc. Eftersomen sak-

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=