26 ser, undersöks i kapitel 6. Vid nödåren blir det särskilt intressant att undersöka omallmogen fick skattelindringar och vilket inflytande den då hade. Två perioder behandlas: nöd- och orosåren vid 1740- och 1770-talens början. De två utvalda fögderierna behandlas var för sig. Uppbörden står också här i centrum, liksom handhavandet av undsättningsspannmålen som blev en viktig fråga under dessa år. I kapitel 7 undersöks dels kronans kontroll över de lokala ämbetsmännen vad gäller maktmissbruk och ekonomiskt fiffel, dels böndernas möjligheter att klaga på sina ämbetsmän och få rättelse. Källmaterialet härrör från justitiekanslerernas inspektionsresor åren 1748-53 och 1773-75. I kapitel 8 dras trådarna från inledningskapitlet samman med delundersökningarnas resultat. 1.2.2. Källmaterial och metod Här ges en allmän introduktion till källmaterialet. Vidare drvftas generella metodiska och källkritiska problem. Det metodiska ideal somstyrt mig vid undersökningarnas uppläggning är att utifrån frågeställningarna systematiskt gå igenomoch utvärdera olika relevanta typer av källmaterial - ofta i formav arkivserier hos de olika arkivbildarna. För de utvalda tidssnitten och serierna är genomgångarna fullständiga. Resultaten av de empiriska undersökningarna har sedan ställts samman utifrån frågeställningar på en högre nivå och i relation till avhandlingens utgångspunkter. Texten ligger vanligen ganska långt ifrån materialgenomgångarna, men det är hela tiden möjligt - ibland med avsnitten kring källmaterial och uppläggningen av undersökningarna i varje kapitel som nvcklar - att knvta samman resonemanget 1 texten med underliggande empiriska belägg. ’Alternativet’ till en systematisk källgenomgång — som också är tillgänglig för läsaren - skulle kunna kallas »presenterad empiri»; men det ger enligt min mening ett otillräckligt empiriskt underlag för att bedöma hållbarheten i resultaten.^'^ Angreppssättet i avhandlingen skulle kunna liknas vid att ett antal borrprover har tagits för att avläsa mönster och sammanhang i den lokala förvaltningens praxis och i interaktionen mellan allmoge och krona. Borrkärnor från två områden och olika tidpunkter - eller snarare tidssnitt - jämförs med varandra. Tidssnitten för undersökningarna av den ’normala’ förvaltningen omfattar något eller några år, medan snitten vid nödårsstudierna från 1740- och 70-talen omfattar så lång tid som5—6 år. Borrprovens bredd gör att det i många fall - sådana som verkar ha haft principiellt intresse - har varit möjligt att göra mindre beslutsprocessanalyser inom varje prov. Med det valda angreppssättet får man dock för huvuddelen av frågorna - varav de allra flesta naturligtvis är stereotypa - aldrig veta ’hur det gick’. Frågor av särskilt stort intresse har följts över tid även utanför de utvalda undersökningsåren.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=