RB 48

28 fråga - uppbörden - särskilt intresserar oss är det naturligtvis väsentligt om uppgifterna som framförs är sanningsenliga. Uppgifternas trovärdighet styrks av att det vid handlingarnas tillkomstsituation fanns en inbördes kontroll mellan parterna. Det centrala har emellertid inte varit att kontrollera det exakta antalet tunnor eller restantiernas belopp på öret när. I detta sammanhang kan skillnaden mellan den weibullska individinriktade källkritiken och en organisatorisk källkritik vara värd att framhålla. Den senare har visat sig mer lämplig för den moderna historieforskningen som vanligen arbetar med socialhistoriska ämnen, och ofta rör sig på en annan samhällelig nivå. Grupper, handlingsmönster och strukturer undersöks istället för enskilda individers ställningstaganden och handlande. Till stor del är det denna typ av undersökningar somförekommer i denna avhandling. 1.2.3. Avgränsningar De två fögderierna Säter i Kopparbergs län och Västernärke i Örebro län utgör undersökningsområden för kapitlen 5—6 och i viss utsträckning också för kapitel 3. Det goda källmaterialläget är det främsta skälet till valet av dessa områden. Vad gäller Västernärkes fögderi är visserligen kronofogdearkivet inte bevarat, men materialläget är genom den rikliga förekomsten av insända kronofogdediarier och inkomna skrivelser till länsstyrelsen bättre för Västernärke än för andra fögderier. För Östernärkes fögderi är kronofogdearkivet bevarat och fögderiet har därför i vissa aspekter undersökts för att tjäna som en referenspunkt mot grannfögderiet. Men valet styrs också av den sociala strukturen i form av jordnatur och näringsstruktur. Två områden av olika karaktär skall jämföras för att kunna urskilja om dessa faktorer har påverkat förvaltningspraxis och förhållandet mellan de lokala ämbetsmännen och allmogen. Eftersom åren kring Dalupproret undersöks vill jag även jämföra ett fögderi som direkt berördes av upproret och ett fögderi somstod utanför. Avhandlingens undersökningsperiod ca 1719-75 kapitlen - valdes av flera skäl. Min tanke har varit att nå så långt tillbaka som det lokala materialet tillåter för en hållbar studie. Förekomsten av lokala arkiv är före 1720 mycket sparsam. Frihetstiden med särskilda ramar för den lokala förvaltningen genom riksdagens dominerande ställning var en naturlig undersökningsperiod med tanke på min tidigare medverkan i projektet Centralmakt och lokalsamhälle. Som redan nämnts utsträcktes den främre tidsgränsen till 1775 för att möjliggöra en uppföljning av utvecklingen ännu några år efter nödåren i början av 1770-talet. I kapitel 3 om rekryteringen av de lokala ämbetsmännen och denna kår som en social grupp har undersökningsperioden utsträckts till 1719—1809. Härigenom knyter jag an till Westerhults avhandling somstartar från 1810. som varierar i de olika

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=