RB 48

124 rets observationer mot specialräkningen och var tvungen att lämna in sina förklaringar. Hösttingen inföll i båda fögderier under september till oktober och krävde närvaro av länsmannen och i viss mån av fogden. I Västernärke hölls ungefär samtidigt (från slutet av september till slutet av oktober) den andra uppbördsstämman. Under hösten fick fogden och häradsskrivaren hålla ett öga på leveranserna av tiondesäd till tiondeboden (både av behållen och indelt säd). När tiondetagarna krävde sina leveranser skulle uttagen övervakas. Under hösten gjorde häradsskrivaren i Säter ett underlag för kolfördelningen kommande år, som tillställdes gruvrätten i Falun. I slutet av undersökningsperioden tillkomden s.k. milskrivningen som sköttes av särskilda skogsombudsmän. Samtliga milor som bönderna skulle kola förtecknades. När uppteckningen ägde rum framkommer inte. I slutet av november överläde fogden med gruvrätten och fick så småningomtillbaka fördelningen för kungörelse inför vinterföret. Vid tomasmässotid (dvs. strax före jul) kallade fogden de deputerade för markegångssättningen till överläggningar hos landshövdingen. Tredje uppbördsstämman hölls i Västernärke från början av december och in på det kommande året. I Säter uppsköt bönderna sina kolleveranser till hvttorna så länge sommöjligt. Av de klagomål som ibland hörs från fogdar och häradsskrivare framkommer att de själva ansåg sig ha haft fullt upp att göra. Kronofogden Spångborg och häradsskrivaren E. P. Torrén i Osternärke svarade kammarrevisionen att »det är obegripeligit huru man ständigt kan yrka på sysslors förökande för krono och upbörds betjeningen, som dess utan snart ligger för qwaefd under tyngden af trägne och answarige giöromål».'''^ Det är naturligtvis svårt att dra några säkra slutsatser om hur mycket tid de olika sysslorna tog i anspråk. Generellt sett verkar både fogden och häradsskrivaren ha haft mycket att göra från januari till april: uppbördsmöten, avslutandet av uppbördsåret med avlämnandet av den summariska räkningen och ofta vårting. På vårkanten upptog vägsyner och reparationer en del tid, särskilt för länsmännen. Sommaren tycks generellt ha varit lugnare, men man kan tänka sig att syner och delningar av olika slag vanligen hölls vid tidpunkter under sommarhalvåret då jordbruksarbetet inte pockade på så stor arbetsinsats. Under hösten vidtog arbete med tiondeuppbörd, uppbördsmöten och höstting. För häradsskrivarens del kan man anta att skrivarbetet sköttes löpande under året. Ämbetsmännens uppgifter med uppbörden, häradstingen och vägarna var säsongsbundna, medan övriga sysslor och åligganden i stort sett kunde skötas när somhelst under året.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=