RB 48

123 Under januari och februari var häradsskrivaren med vid bevillningstaxeringarna som skedde häradsvis med representanter för alla stånd. Tvister mellan ämbetsmän och skattebetalare om tolkningen av författningarna tycks ibland ha förekommit. Under samma tid som uppbördsarbetet var som intensivast avhölls vinteroch vårting. Fogdarna deltog inte i alla ting, men någon eller några arbetsveckor var de tvungna att sätta av. Länsmännen deltog i stort sett alltid, men de bevistade naturligtvis bara sitt eget häradsting. Vid dessa ting granskades fogdarnas rest- och avsknvningslängder. Det första tinget för året kom ofta att förskjutas mot våren. Fogdarna kunde därför ibland inte vänta med restindrivningen till dess att tingen hade hållits, och med egna oattesterade längder inledde de och länsmännen indrivningen efter jultiden. Detta arbete torde ha varit mest intensivt i mars och april. Förseningarna med uppbördsboken innebar att den första uppbördsstämman ofta kom igäng sent. I Säter levererade bönderna kolen för mantalspengarna i ’förskott’ under senvintern och dessa polletter torde ha insamlats tillsammans med föregående års. Det första egentliga uppbördsmötet hölls i Säter i regel frän april till juni varvid bevillningar uppbars, men i Västernärke vanligen före 1/5, dä mantalspengarna och bevillningar upppbars. Den första stämman inbringade ofta lite. Den summariska räkningen, som var den första samlade redovisningen över uppbördsäret, lämnade fogde och häradsskrivare till föreskrivna datum 1/5 (Örebro) och 1/6 (Kopparberg). Några verifikationer behövde nu inte lämnas, men uppbördsbok och restlängder visades upp. Sä länge tre ting hölls i Västernärke inföll vårtinget i maj eller juni. Under samma tid hade fogden och än mer läns- och fjärdingsmän uppgifter kring vägoch brounderhäll. Både fogde och häradsskrivare i Västernärke var under sommarens första hälft säkerligen upptagna med att fä slutredovisningen - specialräkningen - klar i tid till 15/7, vilket de också Ivckades med. I Säter daterades inte räkningen förrän den granskats i landskontoret och var helt klar, men det är inte hela förklaringen till att specialräkningen ofta var daterad en eller tvä är, eller t.o.m. ännu längre, efter föreskrivet datum. Fogdar och häradsskrivare läg helt enkelt ofta efter med arbetet. Under hög- eller sensommaren hölls det andra uppbördsmötet i Säter. Vid skörden hade häradsskrivaren att övervaka tionderäkningen där rörligt tionde fanns kvar (i hela Säters fögderi till 1752) och upprätta tiondelängder. Hösten förefaller ha varit en lugnare tid både för fogde och häradsskrivare eftersom det var långt till uppbördsärets slut. Under denna tid torde häradsskrivaren ha påbörjat utskriften av nästa års uppbördsbok och även sysslat med annat skrivarbete. Under hösten fick fogden i Västernärke tillbaka landskonto-

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=