32 Diagram 2. Socioekonomisk fördelning bland män, 13 år och äldre, i Linköping 1750, 1805 och 1855. MK=medelklass, MÄ=hantverksmästare, GL=gesäller och lärlingar, O0=övriga obesuttna. 100 80 60 40 20 0 Rr Källor-, Statistiska befolkningstabeller, Linköpings kyrkoarkiv. befolkningsökningen fart igen, så att tillväxten i genomsnitt var cirka 2 % per år 1810—40. Som regel var antalet födda färre än antalet döda, vilket betydde att Linköping såväl som de flesta andra städer i Sverige under 1700-talet och tidigt 1800-tal var beroende av inflyttning. Delvis var denna inflyttning en produkt av ett befolkningsöverskott på landsbygden, inte av att näringslivet utvecklades särskilt kraftigt i staden. De statistiska församlingstabellernas uppgifter ombefolkningens sociala fördelning är i många avseenden besvärliga att hantera. Hur prästerskapet tolkat de olika kategorierna, när de fyllde i tabellerna, är ibland osäkert, och dessutomförändras kategoriernas innehåll över tid. Diagram2, somvisar ett försök att jämföra situationen i Linköping 1750, 1805 och 1855 för män från 15 års ålder och uppåt, skall därför tolkas försiktigt. Förändringarna över tid är dock så stora, att de delvis måste reflektera reella trender. Mellan de två första åren växte framför allt medelklassen, och i andra hand hantverksmästarna, medan gesäller, lärlingar och andra obesuttna tvärtom minskade något i antal. Delvis torde detta vara ett resultat av att klassifikationssystemet förändrats, men det visar att det inte skett någon allmän proletarisering av staden under 1700-talets andra hälft. Hur den ekonomiska utvecklingen var bland hantverksmästarna är naturligtvis en annan sak. Annorlunda ter det sig mellan 1805 och 1855, då
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=