33 framför allt gesällerna och lärlingarna blir fler, och då även andra obesuttna samt medelklassen ökar. Däremot minskar antalet hantverksmästare. Under 1700-talets senare del blev de mer välbärgade fler i antal och andel, medan motsatsen skedde under 1800-talets början. Ute på slätten, i Gullbcrgs härad, hölls tingen mestadels i Sjögestads by i Vreta klosters socken. Detta härad bestod av socknarna Vreta kloster (ur vilken Stjärnorp avsöndrades år 1810), Ljung (förutom 1/2 mantal i Bobergs härad), Björkeberga, Flistad (utom 6 byar som tillhörde Bobergs härad) och en del av Västerlösa. Den ur befolkningssynpunkt största delen av häradet bestod av slättbygd, men Ljung och Stjärnorp tillhör till större delen skogsbygden i norr. Vreta klosters socken består till större delen av slätt med ett mindre tätbefolkat område av skogsbygd i norr. Huvudnäringen har varit åkerbruk med viss boskapsskötsel i mer kuperade områden. Under husbehovsbränningens tid spelade även brännvinstillverkning en roll. Fiske bedrevs i Roxen som en binäring. På 1600-talet fanns mer frälsejord i socknarna i Gullbergs härad än efter reduktion, skatteköp och andra förändringar i ägostrukturen.Under 1600talets början ägdes en betydande del av hemmanen i socknen av Konungsbro, en kungsgård som bland annat innehades av hertig Johan under hans regim i Östergötland. Därefter arrenderades eller ägdes gården av acfelsmän till reduktionen 1688. Inom socknen fanns även andra adliga besittningar, till exempel Odenfors, som hade donerats till Carl Frankelin 1628 och sedan övertogs av mågen Anders Koskull. Det stannade i denna släkt fram till reduktionen, varefter det kom att innehas av olika släkter. Med tiden minskade andelen frälse- )ord, och i 1852 års mantalslängd redovisas cirka 2/3 skattejord, en knapp fjärdedel kronojord, samt resten frälse. På sockenallmänningen Snaven uppstod redan på 1600-talet viss bebyggelse, såväl torp som backstugor.-' Stjärnorp tillhörde till en början Vreta kloster, men blev 1810 egen församhng. En fjärdedel av ytan, men cirka en sjundedel av mantalet (1852) tillhörde Finspångs härad. Socknen betecknas somdominerad av berg- och skogsmarker med trånga dalar. Åkerbruket spelade naturligtvis även i Stjärnorp en viktig roll, men i )ämförelse med slättbygden förekom där även betydande boskapsskötsel. Brännvinsbränningen sägs ha spelat en mindre roll, medan fisket i Roxen, kolning till bruken i norr, små kvarnar och sågar har bidragit till människornas överlevnad. Under 1600-talets början tillhörde de flesta hemmanen kronan. Med början på 1620-talet byggdes dock här upp ett säteri med tillhörande ägor, så att med ticfen praktiskt taget hela den blivande socknen länge kom att ägas av Stjärnorps säteri under släkterna Mörner och Douglas. Kameralt var fortfarande 1852 nästan all jord av frälsenatur.’’ Oin den välkänd.i tillväxten .tv .ttlelns i;odsinneh.tv under 1600-t.tlets törr.t hälft se t.ex. Gör.tn Behre nidl. 1983, s. 76-78. ■' W ilhelmTh.tnt 1853, 469—476. Sixten D.thlqiiist 1973, s. 21-26 och 33-34. ’’ W ilhelmTh.tm 1833, s. 477—180. Arvid Joh.tnsson 1986, s. 9-23 och 191-194. 3
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=