43 band mellan Normandie och de nordiska länderna Norge och Danmark, i det att hövdingen Rollo enligt traditionen skulle ha varit från något av dessa länder.^^ Hur härmed faktiskt har förhållit sig går givetvis inte att numera klarlägga. Efter dessa svårdokumenterade händelser på 900-talet fanns det ingående förbindelser mellan Danmark och det anglosaxiska England under 1000-talet, vilka klipptes av genomden normandiska invasionen år 1066. Helt uteslutet är det därför inte att någon påverkan från normandisk rätt ifråga omgåvor i samband med äktenskap kan ha haft betydelse för den danska rättens utveckling mot kvinnlig arvsrätt, redan när söner levde. Det kan emellertid inte tillräckligt ofta framhållas att spörsmål om arvsrätt måste ses somsärdeles nationella angelägenheter och att jämförelser med andra länders system väl kan anställas men att allt för långtgående slutsatser inte får dragas, fastän man finner vissa likheter. När det gäller dansk rätt skall framhållas att man där genomgående talar om två lotter för son och efterlevande änka samt en lott för dotter. Detta kan sedan ”översättas” till dubbel arvsrätt för son gentemot dotter. Det är samma uttryck som användes i den svenska västgötarätten i VgL I, där anteckningarna om den nya arvsrätten återges på s. 45 här nedan. I den övriga svenska landskapsrätten, där den nya arvsrätten är inarbetad i balksystemet, användes även med förkärlek beteckningen två lotter för mannen-brodern och en tredjedel för kvinnan-systern. UL har den för oss egendomliga formuleringen syster [tager] tredjedelen mot broder, varmed dock skall förstås detsamma, vilket framgår av fortsättningen av UL All pr, när det anges att syster alltid tager hälften sä mycket som broder, något somäven går igen i VmL Ä 11 och HL Ä 11. Samma sätt att ”översätta” till arvsandelar skulle man med all rätt kunna tilllämpa vid den normandiska rätten, när det heter om det dotaliciurn, som änka kan få ut ur sin mans dödsbo eller kräva enligt Couturniers de Normandie capitulum LXXIX 1 Liknande bestämmelser om tredjedelar finnes om rnaritagiumi cap. LXXX2.^^ Hoi.MBÄCK har i sitt arbete Ätten och arvet enligt Sveriges rnedeltidslagar, 1919, velat se förebilder till den kvinnliga arvsrätten i Sverige i den longobardiska arvsrätten, varvid han söker likheter mellan denna longobardiska rätt, sådan den närmast framträder i Edictus Rothari, kap. 153,^^ 157-160,^^ och den gutniska rätten. Därvid drar han vissa slutsatser ifråga om det eventuella samband mellan dessa två rättssystem, som skulle kunna finnas på grund av den i Gutasagan omtalade utvandringen från Gottland. Detta senare spörsmål kan lämnas därhän. Vad som är viktigare synes mig vara den omständigheten att Wi iBui i, Nordisk historia I, s. 193 ff. Sc ovans. 32. Sc ovan s. 32. Htti MHACK, Ätten och arvet s. 17. Hoi .viBAc K, a.a. s. 25-26.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=