85 och alla riddare samt deras hustrur och barn, träldom avskaffas 6. Magnus Erikssons gårdsrätt II 7. Skenninge stadga II Begränsning av stormännens följen 8. Telge stadga mot ocker 9. Uppsala stadga Begränsing av stormännens följen, omöverlåtelse av mälsägnaderätt samt om svekfullt byte av frälsejord mot skattejord 10. Telge stadga II Här anges rusttjänst och vapensyn, om frälsemans änka och minderåriga barn samt om brott mot kungens dom. 1335 SD 3175 1335 SD 3797 1344 SD 3864 1344 SD 3972 1345 Slutfasen i denna utveckling markeras genomföreskrifterna i Magnus Erikssons landslag, MELL, samt Kristoffers landslag, KrLL, där MELL Kg 11-18, 20—21 samt deras motsvarighet i KrLL Kg 11—18, 21—22 anger det världsliga frälsets rättigheter och skyldigheter. Här anges i MELL Kg 20 och 21 utvidgning av frälserätten till änkor och barn till frälseman mot skärpta bestämmelser omrusttjänst och vapensyn.*^ De friheter, som frälserätten innebar kan efter arten av frihet, uppdelas i tre kategorier. Följer man här Hjärne i dennes framställning i Alsnö-frälset,^^ sä kan tre slag av frälserätt konstateras. Det är i första hand gästningsfrälset, i andra hand vad som av Hjärne kallas utgärdsfrälset, d.v.s frihet frän all konungslig rätt eller frän kungliga skatter och i tredje hand rätten att uppbära kungliga böter. Ser man nu frälset i förhållande till de kungliga rättigheterna sådana dessa tidigast framträder i SdmLrs Add. 1, sä framgår av den femte artikeln i kungens ed sedan han av lagmännen blivit vald till kung att han har skyldighet att värda och värja hus och land med deras ärliga ingälder, sä att intet därav minskas för den konung, som kommer efter; denne har rätt att med lagens hjälp taga det äter, omhan kan. Nu kan detta inte gälla gästningsfrälset, eftersomdetta inte är en kunglig ingäld, utan kan endast ha avseende pä de tvä andra formerna av frälset, alltså utgärdsfrälset och uppbörden av kungliga böter. Det är dessa tvä kategorier som minskar de kungliga inkomsterna. Det är också pä dessa som de reduktioner juridiskt stöder sig när kronan vid upprepade tillfällen närmare granskar grunderna för frälserätts uppkomst. Hoi MBACK-Wi ssFN, MELL, s. 29, not 88. E. Hjärne, Erån Alsnö och Sko, Tvä undersökningar i svensk medeltidshistoria s. 6. 7
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=