RB 42

19 Ett illustrativt exempel härpå erbjuder inledningen till 1586 års lybska statuter, enligt vilka en yrkesmässigt handelsidkande gift kvinna helt och solidariskt med mannen häftade för bådas skulder. Inte ens hennes hemgift var sålunda skyddad mot makens borgenärer. Detta motiverades under åberopande av handelsintresset på följande sätt: ”Weil diese Stadt Liibeck eine Kauffmans Stadt, auff Handel und Wandel gewidmet ist, dabey Treu und Glauben sein muss, das die alten und ersten conditores statutorum darauff gesehen, damit Treu und Glauben gehalten und viel besser sey, dass Privat Personen, sönderlich aber die Frauen an ihremGutt und Patrimonio etwas schaden leiden dann dass der Glaube in Kauffhendeln geschwechet oder gar bey dieser Stadt fallen solle, zu derselben unheil und undergång.” Den i nästan patetiska ordalag framförda samhällspolitiska motiveringen, där handelslivets behov av regeln omvittnas, tjänar uppenbarligen syftet att rättfärdiga regeln genomatt förklara dess nödvändighet för den av handeln så starkt beroende staden. Eftersom det vid införandet av nya rättsregler är viktigt för deras efterföljd att de förankras i ”det allmänna rättsmedvetandet”, blir det givetvis ofta så att de samhällspolitiska motiven skjuts i förgrunden vid motivering av reglerna. Därest reglerna i verkligheten förestavats av grupp-politiska hänsyn försöker man inte sällan beslöja detta genom anförande av till sin betydelse överdrivna eller skenbara samhällspolitiska motiv för att på detta sätt förminska riskerna för en opposition mot regeln, sombottnar i en kränkning av en bestående rättviseföreställning. Samma syfte kan anförandet av rättsdogmatiska motiv eller rättfärdighetsmotiv tjäna. En särskilt intrikat och därtill vanlig motivbildningssituation föreligger då en härskande intressegrupp utformat en regel, som utgår från en kompromiss mellan grupp-politiska och samhällspolitiska hänsyn. I så fall framstår regeln som åtminstone delvis samhällspolitiskt motiverad och inomgruppen har man då en benägenhet att betrakta den såsom rättvis. Alldeles särskilt stark blir denna rättvisebedömning om man inom gruppen därtill föreställer sig att gruppintresset och samhällsintresset sammanfaller på denna punkt. Andra intressegrupper med annan uppfattning omvad somär nödvändigt för hela samhällets funktion och med andra grundläggande rättviseföreställningar kunna komma att uppträda mot regeln under lika stark bundenhet till rättfärdighetsmotiv. Tydligen utgör detta en viktig del av förklaringen till den skärpa i motsättningarna mellan olika intressegrupper, som så starkt präglat den historiska utvecklingen - inte minst beträffande äganderättsinstitutet. Syftet med ovan redovisade undersökning av de olika typerna av rättsgenetiska motiv, deras verkningar och relationer har endast varit att etablera vissa grundläggande utgångspunkter för en användning av en mera differentierad och preciserad terminologi än den som hittills tillämpats av forskningen vid diskussion av rättsgenetiska spörsmål och påvisa vissa problem, somforskaren ställs inför ur källkritisk synpunkt vid terminologins användning”

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=