87 HsB av Södermannalagen Hur förhåller det sig då med hsB? Det är ju den enda handskrift, som har en avskrift av kodifikationsbrevet. Därmed är vi inne på den mycket omdiskuterade frågan omde felande kapitlen i hsB angående själagåva och testamente. Karl Henrik Karlsson har i sin utgåva av hsB med ledning av läggindelningen visat att ett blad med senare delen av flock 15, Wm siala gift., och hela flock 16, Vm testament, tagits bort. Vidare skiljer sig de blad varpå stadfästelsen är skrivna från läggindelningen i övrigt. Stadfästelsen har sannolikt skrivits efter en annan grundtext än huvudparten av handskriften. På grundval av paleografiska och tekniska iakttagelser antar han att den tidigare suttit i slutet av handskriften.'^ Eftersom det förekommit viss skiljaktighet i uppfattningen omett blad tagits ur handskriften eller mte har jag bett om experthjälp för att pröva saken. Forskningsbibliotekarie Erik Petersen vid Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn har för min räkning gjort en mycket ingående analys av läggindelningen av handskriften, för vilket arbete jag varmt tackar. Resultatet bekräftar Karlssons uppfattning på denna punkt och också vad gäller att lägget med stadfästelsen skiljer sig från handskriften i övrigt. Det som är kvar av flock 15 har av alla forskare identifierats som skrivet av en annan hand än huvudhanden. Enligt Karlssons mening måste flockarna 15 och 16 ha skrivits innan flock 17 skrevs, eftersom rubriken till denna flock måste ha funnits på det saknade bladet. Initialen till flock 15 har vidare målats av samma hand som utfört övriga initialer. Dessa är varannan gång röda och varannan blå, och flock 15 och 17 har röda initialer. Jag finner dessa fakta bekräfta Karlssons förklaring. Det är högst osannolikt att skrivaren skulle ha beräknat utrymmet så att endast rubriken till nästa flock skulle ha skrivits på det saknade bladet, vilket är den av Holmbäck-Wessén givna förklaringen.'^ Det är en avgörande skillnad om man drar slutsatsen att flockarna skrivits i löpande följd eller om man utgår från att de fyllts i först efteråt. Stadfästelsen påstår att ingen överenskommelse har nåtts omsjälagåva och testamente. Den passar därför inte till det första alternativet men väl till det andra. Det är också tydligen därför som Holmbäck-Wessén valt detta alternativ. De utgår utan vidare från att passusen om avsaknaden av överenskommelse är ursprunglig i stadfästelsebrevet. Jag drar slutsatsen att den tillkommit efteråt. Ingen annan handskrift saknar nämligen flockarna om själagåva och testamente. Stadfästelsen passar således enbart till hsB. Eftersom allt talar för att dessa flockar ursprungligen stått på sin plats och sedan avlägsnats, måste slutsatsen bli att passusen om oenigheten tillagts stadfästelsen i efterhand. Samtidigt har man ändrat kungens titel till den aktuella och stadfästelsens ”detta brev” till ”denna bok”, varigenom man gav handskriften status som normexemplar.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=