80 III Svensk rätt För beskrivning av handskrifterna hänvisas generellt till Schlyters företal i hans utgåva av lagarna och till företalen i utgåvan av Ängsö- och Esplundahandskrifterna och Södermannalagens B-handskrift. För Magnus Erikssons landsoch stadslag samt för Kristoffers landslag hänvisas även till artiklarna i KLNM. Upplandslagen Av Upplandslagen finns fem medeltida handskrifter, samtliga från förra hälften eller mitten av 1300-talet. Upplandslagens kyrkobalk ingår dessutom i ca 120 handskrifter av landslagen och stadslagen, vilka saknar kyrkobalkar. Av de fem handskrifterna från 1300-talet kände Schlyter tre. De sedermera upptäckta Ängsö- och Esplundahandskrifterna har utgivits separat. Schlyters hsA, B 12 UUB, har av honom daterats till år 1300, eftersom han tyder ett ornament i slutet av kyrkobalken såsom bildande bokstäverna MCCC. Detta har inte accepterats av tidigare forskning, en åsikt till vilken jag ansluter mig.* I slutet av denna handskrift finns samlade tilllägg till olika flockar i lagtexten, enligt Schlyter tydligen av samma hand. Schlyters hsB är en defekt handskrift, som ingår i en samlingsvolym, och hsCär en avskrift av hsB. Ängsöhandskriften är enligt utgivaren skriven vid mitten av 1300-talet av en dansk, antagligen från Jylland. Esplundahandskriften har av sin utgivare likaledes bedömts vara skriven av en dansk, förmodligen också frånJylland och vid ungefär samma tidpunkt. Det har antagligen funnits en gemensam förlaga för Esplunda- och Ängsöhandskrifterna. Schlyters hsE är den nu förlorade förlagan till den första tryckta utgåvan. Senare forskare har i den velat se den handskrift som stått närmast originalet. Enligt min mening saknar denna uppfattning all grund.^ Samtliga fem 1300-talshandskrifter samt hsE har ett företal. HsA, Ängsö, Esplunda samt hsE har även en stadfästelse, utfärdad av Birger Magnusson och daterad 2 januari 1296. Denna är i laghandskrifterna utformad på modersmålet. Den har även funnits på latin i ett pergamentsbrev, somtroligen gått förlorat i Uppsalabranden 1702 men som är känt genom ett par avskrifter. I en kataloganteckning finns uppgiften ”secretet borta”, vilket tyder på att spår av sigill funnits. Det finns avskrifter också av den svenska versionen men alla uppgifter omsigill saknas här.^ Det finns alltså inte något original av Upplandslagen bevarat i form av ett sigillerat exemplar. De äldsta bevarade avskrifterna av lagen är tillkomna ett okänt antal år upp till ett halvt sekel efter kodifikationsåret. Den svenska översättningen av stadfästelsen kan också vara gjord senare än 1296.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=