76 Förhållandet Skånelagen -ASun Man har diskuterat förhållandet mellan de bägge versionerna samt frågan om motivet till ASuns tillkomst. En falang har velat göra gällande att Anders Sunesen velat reformera lagen och framställer honom också som upphovsman till konung Knuts stadga omdråp från år 1200. En annan falang anser att han tämligen noggrant följer Skånelagens text och att han endast velat skriva en lärobok för domskolan i Lund. De skillnader som finns mellan texterna anser de sistnämnda forskarna föga betydande. De förstnämnda anser däremot att skillnaderna är av en sådan storlek att ASun måste bygga på en äldre version av Skånelagen. Från denna gemensamma nämnare skulle de bägge versionerna ha utbildats. Det finns också variationer på dessa teorier.** I det följande bortser jag från frågan om Anders Sunesens eventuella delaktighet i tillkomsten av konung Knuts dråpstadga och hans övriga verksamhet utanför ASun och koncentrerar mig på förhållandet mellan skånerättens bägge versioner och meningen med Anders Sunesens arbete. Mitt resultat överensstämmer med de forskares, som anser att Anders Sunesen i viss mån velat stvra lagstiftningen. Jag använder delvis andra belägg och framför allt är min utgångspunkt en annan än den gängse, som menar att Skånelagen representerar den ”folkliga”, världsliga rätten gentemot ASuns kyrkligt orienterade. Tidigare forskning har därför huvudsakligen begränsat sig till att ange likheter mellan ASun och romersk och kanonisk rätt.^ Det är också möjligt att genom en mer ingående analys än vad som hittills företagits påvisa ytterligare drag hos ASun, vilka saknas i Skånelagen. Den jämförelse jag gjort visar således att det finns en tydlig tendens hos ASun att gynna köparens rätt vid jordöverlåtelse och att motarbeta släktintresset. Skånelagen redovisar i dessa fall olika meningar. Skillnaden ligger i att ASun tar explicit ställning i den angivna riktningen.^ Omman utgår från att kyrkans intresse av att förvärva jord gynnades av regler som riktade sig mot släktens förköpsrätt och överhuvud taget mot sådant som hindrade köpenskapen, så står det klart att ASun gynnar kyrkan mer än vad Skånelagen gör. De äldsta handskrifterna av både Skånelagen och ASun är omkring hundra år yngre än förlagorna. Vi vet att ändringar har gjorts genomatt i vissa handskrifter av Skånelagen bevis med järn omändrats till bevis med nämnd. Andra ändringar och tillägg kan ha gjorts i texten. Detta är särskilt antagligt när det gäller Skånelagen, sominte har någon god systematik. Enligt min teori har stora partier av skånerätten långt tidigare recipierats från Lombardan och det har funnits minst en, kanske flera, äldre versioner av dessa, innan förlagorna till de avskrifter vi nu har tillkom. Ingenting hindrar att redan den recipierade texten förekommit i varianter. Den lärda förlagan uppvisar just de olika meningar i skilda spörsmål, som karakteriserar skånerätten, och styrning förekommer
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=