63 Värjemålsedens svårighetsgrad varierar med antalet edgärdsmän. Man kan alltså försvåra läget för den anklagade genomatt öka kraven på antalet edgärdsmän. Man kan också försvåra för svaranden genom att låta en brusten svarandeed resultera i samma straff som omhan blivit tagen på bar gärning. Därigenom bryter man med den gängse principen att misstanke ska ge lindrigare påföljd. Man kan också kräva av edgärdsmännen att de går ed på sanningen av vad den anklagade säger, inte bara att de svär att de ”inte vet sannare vara” än detta. Den förra eden kallades i kanonisk rätt juramentum de veritate, den sistnämndajuramentumde credulitate}^ Typen av ed kan ha betydelse för svaranden såtillvida att han kan få svårare att få folk att ställa upp vid den strängare eden. Det finns emellertid inte i svensk rätt tillräckligt underlag för att göra någon skillnad härvidlag. De som svor en ed var alltid i någon form ställda under straffansvar för mened och för den anklagade gällde bara frågan omeden höll eller ej. Från detta moment bortses alltså. I maktanalysen måste således också följande frågor ställas, i de fall där källan ger upplysning : 1. vilken är storleken och kvaliteten på partseden? 2. i vilken mån bryter man mot principen omlindrigare påföljd vid misstanke? Vidare kan det legala bevissystemet i vissa fall överkorsas av inkvisitoriska räfster och förekomsten av sanningsmonopol för myndigheterna. Följande fråga tillkommer alltså: 3. I vilken mån överkorsas den legala bevisningen av andra regler? Olika sätt att avgöra med nämnd I dansk rätt avgör nämnden med majoritetsbeslut. I svealagarna måste nämnden vara enig både när den fäller och friar. Eftersomen nämnd tillsatt av bägge parter eller under aktivt deltagande av parterna knappast kunde ha kommit till ett avgörande utan majoritetsbeslut, blev det svårare att fälla en anklagad. I landslagen avgör 7 män av nämnden. Åtalsrätten Väsentligt är i vilken grad de enskilda parterna har rätt att göra upp inbördes utan myndigheternas medverkan. I svensk rätt är denna möjlighet praktiskt taget utesluten. Med få undantag gäller att om inte målsägaren åtalar så gör myndigheterna det, s.k. subsidiär åtalsrätt. Samma sak gäller i Norge medan
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=