45 Morgans föreställning om hur det gamla släktsamhället fungerade är i sin tur uppenbarligen inspirerad av den dåtida debatten i USA. Han önskar en ökad jämlikhet för kvinnorna och menar sig finna belägg för en ursprunglig ordning, där släktskap räknades på kvinnolinjen. Denna upptäckt ställer Engels i paritet med Darwins utvecklingsteori och Marx’ mervärdeteori. Engels inarbetar detta led i den marxistiska samhällsteorin, somdärmed får ett ursprungligt kommunistiskt stadium, där allt är gemensamt, såväl barn som egendom. I nästa stadium sker en övergång till det faderrättsliga systemet och därmed uppstår privategendomen och parfamiljen. Detta gamla släktsamhälle sprängs sedan under de nybildade klassernas konfrontation med varandra och staten träder i dess ställe. De ”kvinnovänliga” resultaten har inte annammats av den dominerande forskningen. Betydelsen av de socialantropologiska undersökningarna ligger istället i att föreställningen omsläktsamhället somett led i en universell utveckling mot staten fick ytterligare stöd och spridning. Hegels idé om den kristna västerländska staten somkrönet på världsutvecklingen tycktes besannad av den nya socialvetenskapen. ”Stamsamhällen” blev benämningen på de lägre stående arterna i denna utvecklingskedja, vilka man i samtiden återfann bland färgade folk. Dessa teorier befästes alltså under de koloniala ländernas expansion i slutet av förra seklet. Dessa resultat inspirerade rättshistorikerna till att på nytt söka utvecklingsmönster i medeltidslagarna för arvsrättens utveckling. Långt tidigare hade Hegels lärjunge Eduard Cans arbetat på detta område i Hegels anda. Nu sökte Julius Ficker i sin omfattande undersökning av den östgermanska arvsrätten bl.a. belägga, att kvinnans arvsrätt tidigare inte varit så tillbakasatt som man menat.Åke Holmbäck ville med ”Ätten och arvet” visa, att rättsutvecklingen i Sverige varit på väg att jämställa män och kvinnor vid arv, när Birger jarl inträdde på scenen och bröt denna trend. Holmbäcks teori har fått sin största betydelse för den nuvarande relativa dateringen av de svenska provinslagarna. I konkurrens med idén omett äldre tillstånd med dominans för kvinnorna eller i varje fall en större jämlikhet med männen än i samtiden, segrade alltså Hegels utvecklingsmodell. För äktenskapet räknade man i fortsättningen med stadierna roväktenskap, köpäktenskap och det kristna äktenskapet. Enligt den segrande riktningen är det först med kristendomen som kvinnorna blir subjekt vid äktenskaps ingående genom att kyrkan fordrade även kvinnans samtycke till detta. I svensk litteratur har emellertid en ”kvinnovänlig” riktning förmått göra sig gällande.För bägge dessa myter gäller att man förutsätter ett forngermanskt, hedniskt giftermål, somär artskilt från det senare kristna. Fortfarande förekommer i svensk historisk forskning samm.a sammanbiandning av socialantropologi och rättshistoria somunder förra seklet.Den tysta
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=