44 Den som införde dessa termer var Karl August Rogge i en avhandling med titeln ”Ueber das Gerichtswesen der Germanen”, somutkom1820. För att förstå hans resonemang måste man ha klart för sig att han utgår från den fria bevisvärderingen, sombörjade slå igenom i hans samtid. Den innebär att domstolen fritt tar ställning till de bevis somframläggs för den under rättegången. I den legala bevisprövningen, som dittills hade gällt, hade domaren endast att mekaniskt tillämpa givna bevisregler, som att vittnesmål av två män var fullt bevis osv. Det är denna skillnad som ligger bakom termerna ”materiell” och ”formell”. I medeltidslagarna finns också ett legalt bevissystemi det att bevisen är föreskrivna för varje typ av brott. Rogge projicierar nu samtidens övergång till fri bevisvärdering på förhållandena under medeltiden och menar att vissa bevis som vittnesbeviset och nämnden innebar en egentlig sanningsprövning, vilken inte tidigare skulle ha förekommit. Som kommer att framgå av nästföljande kapitel är en sådan jämförelse av modern och medeltida rättegång omöjlig. Nu finns det bara en sorts sanning och de ovannämnda metoderna var inriktade på att var och en på sitt sätt ta reda på den. Den legala bevisprövningen, somi praktiken ledde till absurda resultat, hade en gång tillkommit i den kanoniska processen som ett led att eliminera domarens godtycke. Man kan alltså tala omformell och materiell bevisprövning istället för legal och fri bevisprövning. Men det är nonsens att tala om ”formell sanning” resp. ”materiell sanning”.^^ För germanisterna var detta emellertid kärnan i hela konstruktionen, eftersomde inte ville gå med på att man letat efter sanningen i den forngermanska processen. Det skulle ha betytt domare och överhet och sådant ingick inte i myten. Ovannämnda konstruktion är fortfarande gällande inomforskningen, vilket bland annat framgår av det stora samlingsverket La Preuve. Efter mönster av Montesquieu och Hegel antar man att sanningsprövningen kom in i bevisningen först med kyrkans inflytande, dvs enligt det traditionella schemat någon gång under högmedeltid. Utom att detta är falskt fördunklar denna teori det som är det väsentliga i saken, nämligen maktfrågan. Hur bevisbördan fördelas och hur lätt eller svårt det var för den anklagade att värja sig, det är det som är det verkliga problemet. Denna sak liksom bevisningen i medeltidsrätten behandlas i nästa kapitel. Utvecklingsteorierna omarv och äktenskap Under senare hälften av 1800-talet, var frågan om kvinnans ställning i äktenskap och samhällsliv högaktuell. I sin skrift om familjens, privategendomens och statens ursprung anknyter Engels till den amerikanske etnologen L.H. Morgans undersökning av släktrelationerna hos indianstammen irokeserna.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=