RB 41

43 till den nya universitetsläroboken i svensk medeltidshistoria. Emellertid har de, tydligen helt omedvetna om sammanhanget, även i lika mån anammat Hegelhögerns resultat. Den forngermanska processen En av de mest betydelsefulla beståndsdelarna i mytkomplexet kring det forngermanska samhället har varit föreställningarna om den forngermanska processen. I de flesta äldre medeltidslagar dominerar ed och gudsdom som medel för den anklagade att värja sig. Man får anta att lagstiftarna förutsatt att det skulle finnas vittnen eller ett allmänt rykte för att tvinga en anklagad till försvar, men detta preciseras ofta inte i äldre rätt. I senare lagar som exempelvis de svenska är däremot vittnesbeviset vanligt. Under hela medeltiden - dock inte i nordisk rätt — förekommer dessutom duellen somett sätt att avgöra saken, särskilt när parterna tillhörde adeln. Andra fakta att hålla i minnet är att Mose lag innehåller alla de nämnda bevisen utomduellen. Både gudsdom och ”ed vid Herren” somförsvarsmedel samt kärandens vittnesbevis finns medtagna. Liksom i medeltidsrätten används de efter målets svårighetsgrad. Någon annan skillnad finns inte mellan de olika bevisen, varken i Mose lag eller i medeltidslagarna. Germanisterna påstår nu att ed och gudsdom, inklusive duellen, är ursprungligen hedniska bevis, som en gång hört till den forngermanska rättegången. Dessa bevis var inte inriktade på att utröna den ”egentliga” eller ”materiella” sanningen utan hade enbart ”formell” karaktär, dvs så snart bevisen presterats var saken avgjord. Vittnesbeviset däremot uttryckte den ”egentliga” sanningen och denna typ av bevisning hade införts av kyrkan. Juryn och nämnden utgjorde ett övergångsled i denna utveckling, och de åsattes den egenartade beteckningen ”tvåsidigt bevis Denna konstruktion tydliggör hur den äldre metoden fungerar. Det är inte människor somhandlar utan handlingen är förlagd till begreppen. Det är dessa som utvecklas och förändras. Att låta begreppen stå för det verkliga och förlägga handlingen till begreppen, det är den i djupet skolastiska metod somden traditionella rättshistorien använder.*^ Germanisternas tvåsanningar Föreställningarna om den forngermanska processen går ytterst tillbaka på Montesquieus ovan presenterade idéer. Men varifrån kommer termerna ”formell” och ”materiell” när det gäller bevis och sanning?

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=