RB 41

41 äktenskapet på samhällets äldsta utvecklingsstadier ett rov- och köpäktenskap, där kvinnan var ett rent objekt för äktenskapshandeln. På det kristna stadiet ingås däremot äktenskapet av två jämställda parter efter bådas samtycke. Men Hegel är ambivalent inför denna konstruktion och det nämnda förhållandet framställs antitetiskt som ett hot mot den högre ordningen, eftersom kvinnan enbart borde verka genom mannen. Ett sant äktenskap har således gemensam egendom, vilken förvaltas av mannen.*^ Jämlikhetsbegreppet kommer också att omformas i den nämnda riktningen av Hegels efterföljare. I ”Philosophie der Weltgeschichte” har Hegel gett en storslagen vy av den globala samhällsutvecklingen. Familjen är samhällsbildningens urcell och familjernas tillväxt till ätter och stammar och dessa till hela folk och deras utbredning, konfrontationer, krig och undergång utgör den ” yttre” sidan av det världshistoriska skeendet. Den materiella utvecklingen sker efter trestegsschemat nomadliv/boskapsskötsel — åkerbruk genomgår dessa stadier i olika takt enligt sina geografiska och andra fysiska förutsättningar. Hegel ägnar mycket utrymme åt denna sida av skeendet, åt produktionsformerna och likaså åt vad man kan kalla kulturhistoria i vid mening. Under denna process omvandlas ättsamhället till en stat, varvid individen träder ur kollektivet. Släkt- och stamsamhällenas tid ligger före den egentliga historien, innan dessa folk producerat skrivna vittnesbörd. Först med staten börjar historien. Det fanns en given förlaga till denna föreställning omsläktsamhället somursprunglig samhällsform, nämligen bibeln. I bibeln är släkttillhörigheten avgörande för individen och släktens besittningstagande av land utgör en central del av historien. Många berättelser under medeltiden handlade också omsläkters och stammars utvandring och bosättelse i främmande land. En vanlig myt är den där ett människopar tar ett land i besittning och befolkar det med sin avkomma. Hegel själv hänvisar till ”gamla sagor”, somhan fann en fundamental sanning i.^* Med Hegel får idén omättsamhället somled i statsbildningsprocessen sin fasta grund. Bibeln har långt in i nya tiden spelat en ofantlig roll i människors föreställningsvärld. Den anlägger också här ett perspektiv som är naturligt för många människor; att se samhället som en förstorad familj och krigen som utvidgade släktbråk. Ättsamhället som del i en historieförklaring tillfredsställer också många människors behov av en samlad lösning på frågan omhur samhällen och ”stater” uppkommer. Det medeltida feodalsamhället, där stora släkter spelade en betydande roll, sågs somdet naturliga slutledet i denna utveckling. handel/industri. Folken Produktionsformernas förändring utgör det ”yttre” skeendet. Att folken utvecklar sin materiella tillvaro är enligt Hegel förutsättningen för den andliga

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=