29 Min undersökning har visat att det finns tillägg till Upplandslagens kyrkobalk, som betydligt utvidgar biskopens makt. Liknande gäller andra lagar. Jag har funnit att Ostgötalagen har omredigerats på ett sent stadium, tidigast kring mitten av 1300-talet. Södermannalagen är daterad till 1327 men ändringar har också här gjorts vid en senare tidpunkt. Ändringarna är av den karaktären att de skapar ett nytt maktförhållande mellan kyrkan och de det världsliga samhället. I några fall kan det vara fråga omändringar i stormännens intresse. Har det alltså funnits några äldre, auktoriserade exemplar av lagarna är det begripligt att de försvunnit. Men huvudmassan av bestämmelserna i de kodifierade lagarna består av inbördes sammanhängande regler och jag har därför utgått från att dessa i stort sett motsvarar ursprungstexten. Annorlunda förhåller det sig med Ostgötalagen, somutsatts för en genomgripande revision. Här inskränker sig inte ändringarna till några begränsade tillägg somi Upplandslagen utan det somskett är en anpassning till lagstiftningen vid 1300-talets mitt. Det resultat jag kommit fram till är att den av Schlyter som huvudhandskrift betecknade versionen också måste betraktas som ”originalet” till Ostgötalagen i dess nuvarande form. Annat källmaterial än lagböckerna För maktanalysen ska i princip endast lagarna användas som källmaterial. I vissa fall har jag gjort avsteg från den principen. Det gäller för Erikskrönikan i ett par fall. Dels har den av äldre forskning åberopats som belägg för den s.k. Birger jarls arvslag, dels förekommer den i historien om det urgamla kungavalet vid Mora äng, som jag identifierar som en senmedeltida politisk propagandamyt. I samband med analysen av teorin om Alsnöfrälset hänvisar jag vidare till ett par diplom. Dessa avsteg har dock inte någon central betydelse för maktanalysen. När det gäller frågan om ”källorna till källorna” är det däremot tillåtet att medtaga även annat material. I praktiken har detta inskränkt sig till de kungliga stadgor, sominarbetats eller på annat sätt haft betydelse för lagarnas innehåll. Termen lag Den traditionella rättshistorien skiljer mellan ”lagböcker” och ”rättsböcker”. De förra utgörs av de kodifierade lagarna medan rättsböckerna betraktas som lagmannens privata nedteckningar. Redan Schlyter reagerade mot denna indelning som han betraktade som anakronistisk. Ur min synpunkt är funktionen det avgörande, dvs omdet material jag vill använda som källa har tillkommit i
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=