27 Men det finns också fallgropar. En har berörts ovan och gäller den legala jämlikheten ifråga ommansboten. En annan utgörs av en faktor, somförsummats i traditionell forskning, nämligen juristernas avgörande roll vid utformningen av lagarna. Rättshistorien har i alla tider främst varit en sak för jurister och därmed har den paradoxala följden blivit att just dessa av alla fackmän kommit att försumma den juridiska formtraditionens betydelse. Ett paradexempel på detta är arvsrätten. För den traditionella forskningen utgör våra medeltida arvslagar en sedan århundraden ackumulerad folklig sedvanerätt, med vars hjälp man kan rekonstruera samhällets utveckling. Vårt system jämförs till sin tillkomst med de skriftlösa folkens. Jag återkommer till detta i nästföljande kapitel, som mera ingående behandlar den äldre teorin. Därav framgår att detta synsätt fortfarande är gångbart. I ett särskilt kapitel om arvsrätten ska jag sedan visa i vilken eminent grad som arvslagarna är juristskapade system. Det fordras alltså först och främst en någorlunda ingående kunskap om”källorna till källorna”, innan man kan använda medeltidslagarna sommaterial för samhällsbeskrivningar. Därnäst fordras att man rätt kan värdera de bestämmelser man tänker använda, vilket betyder kännedomomlagen i övrigt. Det tredje steget Om receptionsanalysen är det första steget och maktstrukturanalysen det andra, så kan som det tredje steget betecknas uppgiften att foga in det vunna resultatet i dess historiska ram. Den skulle bestå i att med hjälp av annat källmaterial som diplomen och genomanalys av den politiska situationen söka att närmare ange tillkomstdatum för de odaterade lagarna och för huvudhandskrifterna av de daterade. Detta vore av särskilt värde för en lag somÖstgötalagen, som jag radikalt omdaterar i relation till övriga svenska lagar. Men genomatt de första två stegen blivit så tidsödande att ta, så finns inget utrymme för det tredje inomramen för denna avhandling. Källmaterialet Förutsättningenför dess användning Förutsättningen för en analys av maktstrukturen i de svenska lagarna är att dessa har tillkommit i en lagstiftningssituation, dvs att de varit avsedda att tilllämpas i praktiken. De får alltså inte vara rena skrivbordsprodukter. I och för sig finns ingen anledning misstänka att så varit fallet med någon svensk medeltidslag. Men för vissa lagar, framför allt västgötalagarna, gäller att det är så
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=