26 de eller där endast den ena lagen är säken daterad. Ett sådant fall är förhållandet mellan Östgötalagen och svenska landslagen. Den nu allmänt omfattade ståndpunkten innebär att landslagen hämtat vissa bestämmelser från Ostgötalagen. Denna lag har tidigare enligt de traditionella kriterierna klassats somtillhörande ett äldre utvecklingsstadium. Det blir då självklart att landslagen tillhör ett senare skede. Enligt mina utgångspunkter kan inga politiskt och ekonomiskt viktiga regler ha överflyttats från en lag till en annan utan någon form av politiskt beslut. Mina resultat visar en mycket nära överensstämmelse mellan Östgötalagen och landslagen när det gäller maktpolitiskt mycket väsentliga områden. Min slutsats är att den kungliga maktapparat som demonstreras i dessa lagar inte kan återspegla helt skilda tidpunkter. Följaktligen måste lagarna ligga varandra nära i tiden. De likheter som finns beror på att Östgötalagen har anpassats efter landslagen, inte tvärtom. Hur motiverar jag då påståenden omäldre och yngre bestämmelser i samma lag, exempelvis att Upplandslagen visar tillägg i sin kyrkobalk? Utgångspunkten i detta och liknande fall är motsägande bestämmelser i lagen somsamtidigt gäller maktpolitiskt betydelsefulla saker. Jag har då antagit att det är mindre sannolikt att motsägelsen beror på slarvig redaktion eller av skrivaren på eget bevåg gjorda tilllägg. Vad som är senare lagstiftning framgår av en jämförelse med andra bestämmelser i samma lag och i andra lagar. Genomatt jag tillämpar samma maktpolitiska kriterier genomgående undviker jag adhocförklaringar. I några fall finns också i svensk rätt notiser omäldre lagstiftning, vilka måste källkritiskt behandlas somandra berättande källor. Normerna och verkligheten Vad kan man då från lagtexterna dra för andra slutsatser om samhället än vad somgäller de omedelbara maktförhållandena? Frågan är egentligen inte central för denna avhandling, men det har uppstått missförstånd om vad min teori leder till.'^Jag vill därför säga några ord omsaken. Allmänt gäller att normerna naturligtvis refererar till en social verklighet, annars skulle de vara meningslösa. I texter som tillkommit i en lagstiftningssituation kan vi utgå från att de omtalade sakförhållandena också i stort sett existerat. Det gäller exempelvis en rad bestämmelser i byggninga- och jordabalkarna, som hänför sig till byn och arbetet där. Av förbud och regleringar kan man också sluta till äldre förhållanden, exempelvis när det gäller skiftet. På samma sätt kan vi sluta att järnbörd faktiskt praktiserats genomdet upprepade förbudet häremot. Det finns många liknande exempel på helt korrekta slutsatser från normerna till praxis.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=