25 I motsats till den juridiska formtraditionen gäller de maktförhållanden som en lag ger uttryck åt i princip endast för den tidpunkt då man enades omden. Upplandslagen kodifierades år 1296. Den avläsbara maktstrukturen gäller således för åren däromkring. Redan några år in på 1300-talet vet vi att det politiska läget har skiftat betydligt och år 1310 är riket delat. Under de oroliga förhållanden sområdde i Sverige liksomi hela Norden under högmedeltid kan man alltså endast räkna med en marginal på något tiotal år när det gäller att fastställa maktförhållandena. Metodisk utgångspunkt Min metod innebär ett förkastande av den gamla rättsinstitutsmetoden. Lagen har redigerats i ett sammanhang och det betyder att de olika delarna har ett inbördes samband, somgör att de måste ses i förhållande till varandra. Enligt den gamla metoden har det ansetts somsjälvklart att man kan bryta ut även delar av delområden, som t.ex. nämnden eller ”institutet erkännande” ur reglerna för bevisningen, och studera dem var för sig. Därmed har forskaren också kunnat plocka ut de delar av lagen som passar hans teori och låta resten vara. Det är alltså viktigt att fastslå det metodiska kravet på att källan ska studeras i sin helhet. Helt har dock inte detta krav kunnat uppfyllas. För att arbetet ska bli färdigt i rimlig tid har jag koncentrerat mig på de politiskt mest betydelsefulla partierna, som val av konung och därmed sammanhörande bestämmelser, biskopens rätt, fejdbrotten, brotten inom bysamfälligheten, straffprocessen samt rättsadministrationen, framför allt exekutionen. För att belägga receptionen särskilt har jag medtagit regler för giftermål och arv' samt tjuvnadsbrottet. Däremot har jag endast punktvis behandlat avtalsrätten och regler rörande äganderätten till fast egendom eller liknande enligt nutida terminologi civilrättsliga områden. Jag har emellertid inte funnit något i de uteslutna partierna som talar emot de resultat jag uppnått, och detta är det väsentliga i sammanhanget. Metodför att fastställa äldre och yngre lag I nästa kapitel ska jag ge konkreta exempel på hur den äldre teorin tänkte sig rättsutvecklingen och vilka kriterier somblev bestämmande för vad somskulle klassas som äldre eller yngre rätt. Vilka kriterier använder jag då själv i denna avhandling? En viktig del av metoden har redan berörts i samband med receptionen. Här gäller det alltså jämförelse mellan bevisligen äldre och yngre lagar. En annan situation inträder när det gäller jämförelser mellan två lagar sominte är datera-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=