20 Som kommer att demonstreras under avhandlingens gång är det delvis fråga omfullständig överensstämmelse mellan lagarna. Man måste visserligen anta en viss, grundläggande likhet mellan bibelns agrarsamhälle och det medeltida västerländska liksom mellan kontinentala och nordiska samhällsförhållanden i senare tid, men detta kan inte förklara dessa i detalj gående paralleller. Denna likhet i samhällenas basförhållanden utgör istället en av förutsättningarna för receptionen. Den som vill förneka receptionen åligger det att visa, att någon annan förklaring är sannolikare än denna. När det gäller receptionen av äldre kontinental rätt har jag begränsat jämförelsematerialet till de två mest betydande lagsamlingarna, Lex Visigothorum och Lombardan. Bägge har haft direkt betydelse för kyrkan, framför allt den sistnämnda.^ Enligt min teori har det huvudsakliga inflytandet på nordisk rätt skett via den lärda bearbetningen av langobardisk rätt. De påtagliga likheterna mellan äldre langobardiska lagar och nordisk rätt är i och för sig uppmärksammade av den äldre forskningen men man förklarade dem då med teorin om urrätten. Att jag har valt dessa lagar som jämförelseobjekt betyder emellertid inte att jag vill belägga ett nödvändigt samband mellan just dem och nordisk rätt. Att göra det stöter på avsevärda svårigheter. Det skulle betyda att man måste utesluta alla andra tänkbara möjligheter, vilket i sin tur förutsätter en helt annan källsituation än den rådande. En nordisk lagredaktör hade närmast oändliga möjligheter att göra utdrag ur olika lagar. Sammelhandskrifter var vanliga på kontinenten, med hela lagar sida vid sida, eller utdrag ur skilda lagar sammanställda. Även en ursprunglig text och dess bearbetade form kunde förekomma i samma handskrift, somden äldre langobardrätten och dess äldsta kända systematisering, Concordia, vilka tillsammans med fyra andra Leges finns i en handskrift från 900-talet från klostret i Fulda. Det är också fråga om likheter som i en eller annan formgår igen i de flesta kontinentala lagar. Av praktiska skäl har jag dessutom uteslutit angelsachsiska lagar och det är väl känt att också här finns likheter med nordisk rätt. Den lombardiska rätten, som är det huvudsakliga jämförelsematerialet, tjänar i min undersökning istället som det bästa jämförelseobjektet som jag har funnit. Lex Visigothorum har jag medtagit för att ge ytterligare ett exempel på den kontinentala lagstiftningen för byn och arbetet där. Den reception jag vill belägga gäller den ”världsliga” rätten. Denna gällde för lekmän och för kyrkans förhållande till det världsliga samhället. Uttrycket är missvisande, eftersom det leder tanken till att denna rätt stod i motsättning till den ”andliga” rätten. Den äldre teorin förutsätter också en sådan motsättning fram till högmedeltid och den ”andra receptionen.” Såtillvida fanns givetvis en skillnad som kyrkan hela tiden arbetade på sin interna rätt, byggd på bibeln och konsiliebeslut av olika slag fram till Gratianus och den följande perioden av påvlig lagstiftning. Denna rättsutveckling finns dokumenterad i gängse
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=