16 svenska medeltidslagarna består i allt väsentligt av recipierat gods, från äldre kontinentala lagar, de s.k. Leges harharorum, och/eller direkt från romersk och mosaisk rätt. Jag använder av praktiska skäl överlag termen reception, även om den är mindre lyckad i de fall där bibeln varit den direkta förlagan. Att säga att Mose lag ligger till grund för den västerländska rätten är något helt annat än att påvisa punktvisa inflytanden därifrån. Detta har redan gjorts av flera tidigare forskare. Och för senare rätt har man allmänt påvisat ett sådant inflytande.* Men enligt min teori är alltså redan de äldsta västeuropeiska lagarna alltigenomformaterade av mosaisk och mosaisk-romersk rätt. Det existerar ingen rättsdualismi den gamla meningen. Kyrkans inflytande gör sig ingalunda gällande först på ett senare stadium, omformande den äldre rätten. Kyrkan och bibeln utgör tvärtomgrunden och början till all västerländsk medeltida rätt. Den somvill använda de svenska lagarna somhistoriska källor står alltså inför en dubbel uppgift. Innan en analys av maktstrukturen i lagarna för en bestämd tidpunkt kan påbörjas, måste man åtminstone i stora drag ha klart för sig den äldre rättsutvecklingen och därmed ”källorna till källorna”. Den äldre teorin är ohållbar. Vad som fordras är alltså ingenting mindre än en ny teori om källorna till de svenska medeltidslagarna. Den ursprungliga uppgiften utvidgas därmed ofantligt. Enkelt uttryckt kan man säga att målet för denna avhandling är att svara på frågan varför de svenska medeltidslagarna ser ut somde gör och vad de säger oss omde krafter somframbringade dem, både under den tidigare rättsutvecklingen och vid tidpunkten för slutredigeringen. Det gäller alltså att identifiera lagarna, en normal process när ett material ska användas somkälla, blott att detta här innebär en ovanligt komplicerad uppgift. Jämförelsens begränsningar Jämförelsen med annan rätt när det gäller maktförhållandena har nödvändigtvis blivit ofullständig och haltande. Det stora hindret för en fullständigare analys har legat i avsaknaden av relevanta forskningsresultat på dessa områden. Mina jämförelser med grannländernas lagar lider av denna grundläggande brist. Därtill kommer att Danmark och Norge har mycket mer rättsligt material på andra håll än i lagböckerna jämfört med Sverige. Men också vi kan ha områden som reglerats utanför lagböckerna, exempelvis när det gäller förhållandet till kyrkan. Norska kristenrätter reglerar således människors privata liv in i detalj, med ät- och arbetsförbuden så utformade att det måste ha krävt en ingående kontroll av familjelivet för att få ut böterna till biskopen, tom amningstidens längd fixeras. Svenska liksom danska lagböcker saknar motsvarande bestämmelser. Andra så gott somoreglerade områden är för dansk rätts del äktenskapet medan norsk och svensk rätt har utförliga bestämmelser omdetta. Eftersom min uppgift är att undersöka de svenska lagarna som källgrupp borde en uttömmande jämförelse med grannländerna börja med en undersökning av hur
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=