KAPITEL I Mål och metod Uppgiften Huvuduppgiften för detta arbete är att använda de svenska medeltidslagarna som källor till det politiska skeendet under den tidsperiod, då de fick sin slutliga avfattning. Detta är en uppgift somrättshistorikerna inte tidigare har ställt sig. Utgångspunkten är följande tanke: Våra medeltidslagar har i sin nuvarande form tillkommit vid en bestämd tidpunkt och därmed i en bestämd politisk och social situation. Moderna lagar kan ses som kompromisser mellan stridiga intressen. Jag utgår från att så var fallet även med den medeltida rätten. Redan en hastig blick på innehållet i de svenska lagarna bekräftar riktigheten i denna förutsättning. Den största delen av bestämmelserna gäller kungaval, beskattning, försvar, domsmakt, process, bötesfördelning och äganderätten till fast egendom. Med den kännedom vi har om den politiska historien och de stora privilegiestriderna vore det orimligt att anta att de dominerande skikten i samhället skulle ha förhållit sig passiva till hur sådana bestämmelser utformades. Som kvarlevor av sin tillkomstsituation bär lagarna vittne omden då rådande samhälleliga maktstrukturen. Genomen analys av maktstrukturen i lagarna får vi kunskap omde krafter somframbringade dem. De nordiska lagarna utgör emellertid slutprodukten av en lång rättsutveckling. Tidigare forskning förklarade i enlighet med historiska rättsskolans idéer de stora likheterna mellan äldre kontinentala lagar och nordisk rätt med teorin om en forngermansk ”urrätt”, från vilken de olika ”dotterrätterna” skulle ha utvecklat sig. Utvecklingen skedde med olikahastighet, varför till tiden sena lagar som de nordiska kunde förklaras stå på ett ursprungligt stadium. När teorin omurrätten attackerades övergick man på sina håll till förklaringen att likheten berodde på likartad samhällsutveckling. Däremot har man konsekvent undvikit att förklara likheterna med reception - annat än när det gäller sådant somidentifierats som senare kunglig eller kyrkligrätt. Men att det mesta av innehållet i de nordiska lagarna är recipierat, det har man inte kunnat eller velat föreställa sig. Trots mycken kritik av många äldre forskningsresultat inte minst från tyska forskare har man heller aldrig i grunden ifrågasatt den historiska skolans källsyn. Att uppge tanken på en ”germansk” rätt som grundstomme i medeltidslagarna, det tycks ha jämställts med nationellt självmord. Enligt min teori är den mosaiska rätten grunden för all västerländsk rätt. De
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=