190 inte som i Östgötalagen förbigå målsägaren och låta honom föra enskild talan sedan de själva fått sitt. Av ovanstående framgår att Östgötalagen aldrig har integrerat edsöresmålen med landets process så som skett i svearätten. Det visar också det faktum att Östgötalagen har bevarat bestämmelserna omättböter.'*^ I reglerna för dessa ingår att den dräptes släktingar ska hämnas för att få dråparens släktingar att betala, vilket strider mot edsöresrättens förbud att hämnas på annan än den som gjorde gärningen. Att reglerna för ättböter och enskild dråpsprocess kvarstår i Östgötalagen mot mitten av 1300-talet tyder på att Östgötalagen inte tidigare har infört edsöresrätten. Den har istället behållit den större rätt för kungen vid urbotamål, som Birger jarls lagar innebar, vilka inte behäftades med de inskränkande bestämmelser sominfördes med Alsnö stadga. När Östgötalagen omredigerades vid eller efter tillkomsten av landslagen och edsöresrätten infördes, har man i kyrkans intresse behållit husägarens rätt till fredköp liksom i övriga provinslagar. Därigenom uppstod de självmotsägande bestämmelserna omhur processen skulle föras. Att edsöresrätten införs i Östgötalagen först vid denna tidpunkt betyder självfallet inte, att den inte kan ha gällt i landet tidigare. Det är här fråga omlagredaktionen, ingenting annat. Däremot är det mycket sannolikt att svealagarnas för kungen så inskränkande version av edsöresrätten haft svårt att slå igenom i Östergötland och att kungen därför kunnat agera friare där än i de centrala svealandskapen. Enligt vad som ovan anförts är det alltså endast de centrala svealagarna som kring sekelskiftet 1300 hade infört edsöret. Det ingår där i kungens handfästning och begränsar hans makt väsentligt. Östgötalagen saknar kungabalk och all koppling till denna ursprungliga betydelse av edsöret. Edsöresrättens senare utformning I Östgötalagen och landslagen har det äldre systemet behållits i edsöresbalkarna så att edsöret fortfarande formellt framstår som en särskild kategori. Men i lagarnas rättegångsbalkar inordnas edsöresmålen i en större kategori grova brottmål, som avgörs av konungsräfst.'’* Edsöresmålen har därigenom realiter förlorat den speciella karaktär de har i svealagarna och har uppgått i den allmänna strafflagen. Edsörets förändrade straffrättsliga ställning avspeglar sig också i dess ställning i valhandlingen. I landslagens valstadga kommer det allra sist av de uppräknade löftena och är där nedkrympt till hem-, kyrko-, tingsoch kvinnofrid.'’’ Sammanfattning edsöret Den politiskt viktigaste funktionen har edsöresrätten haft i de centrala svealagarna. Den utgör kungens handfästning i dessa lagars valbestämmelser och ut-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=