169 atfararting för att genomföra utsökningen. I rättarböter från 1300-talet ger kungen sysselmännen fullmakt att ordna med exekutionen.^^ Det sker alltså i norsk rätt en förändring mot ett myndighetsdominerat förfarande. De centrala svealagarna Upplandslagen tillåter nåm för skulder upp till och med 1/2 mark. Den rätten tilldöms målsägaren på fjärde tinget. För större skulder utsökes somvid andra käromål,-^^ vilket betyder utmätning: ”Nu är någon lagligen sakfälld för sitt brott och länsmannen vill lagsöka honom med ting. Då ska han kalla ting till hans by och utse utmätmngsmän till hans gård. Varken länsman eller domare ska gå in i gården och de ska inte råda för någon utmätning. Om någon av dem går in i gården, böte han tre marker”. Lagen har också följande bestämmelse: ”Nu får ingen länsman lagsöka en bonde, omhan inte har rätt målsägande tillstädes”.-^^ I fortsättningen ges noggranna regler för vilka saker som får utmätas och i vilken ordning detta ska ske. Först mäts lösöre och kreatur ut. I sista hand tas jorden. Bonden och hans släktingar får tre veckors frist att lösa in den. Hustruns lott ska alltid först undantagas, både jord och lösöre. ”Det ska aldrig mera bötas för hans brott av hustruns egendom”. I Upplandslagen sker utmätningen på målsägarens ansvar, så som förekommer i vissa Leges. Döms utsökningen ogiltig bötar målsägaren upp till 40 marker i rånsbot, beroende på det utmättas värde. Detta är ändrat i landslagen. Omutsökningen dömes ogiltig lämnar var och en tillbaka det han tog med svuren ed och vare saklös ifråga områnsböter, ”ty det togs med domoch laga ordning. Vid utmätningen måste också tredskoböterna ha tagits ut. Vemsomfår dessa sägs inte i de centrala svealagarna och inte heller i landslagen. Men rånsböter i samband med utmätning ska tredelas, och jag utgår därför från att den normala tredelningen gällde även för tredskoböter, alltså mellan målsägare, kung och hundare. Upplandslagen visar i reglerna för exekutionen samma strävan att skydda svarandens egendom som i reglerna för tredskoprocessen. Också för utmätningsmännens del var förbudet för länsman och domare att gå in i utmätningsgården av betydelse. De kontrollerade därmed ensamma förfarandet och kunde säkra sig ersättning för sitt arbete ur hundarets andel. Någon i lagen angiven ersättning finns däremot inte.^^ Målsägarens rätt skyddas gentemot länsmannen genomförbudet för denne att stämma till utmätning utan att målsägaren är närvarande. ” 38
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=