164 Greven är skyldig att medverka vid utmätningen men käranden är personligen ansvarig med höga böter för att svaranden är rätt stämd och för att skulden uppgår till det uppgivna beloppet. Om greven tar mer än detta blir också han bötesskyldig.^ I ribuarisk rätt är det tingmännen som får en utmätningsbot på 15 solidos vardera och käranden 45 solidos. Denna bot får ses som en ersättning för deras arbete med rättsadministrationen. Men den föregående tredskoprocessen är så ytterligt utdragen att möjligheterna till utmätning måste ha varit små. Inte mindre än sju stämningar måste föregåutmätningen och denna kan ändå till sist hejdas genomatt svaranden stöter sitt svärd i tröskeln. Målet går då till kungen. Denna lag ändras sedan till tre stämningar.^ Yngre kontinental rätt Yngre lagar maximerar vanligen antalet stämningar till tre. Satsen ahsens pro confessu habetur - frånvaro är lika med bekännelse - slår igenom. Ändringen har bl.a. sammanhang med att stämningsförfarandet övergår från att vara en sak för kärandeparten till att bli en domarens ämbetsåtgärd. Påföljden blir antingen godskonfiskation eller utmätning. I Lombardan tillfogas regler för boskiftet. De övriga bodelägarnas lotter måste först avskiljas, innan svarandens gods konfiskeras. Målsägarens del tas i första hand ur lösöret." I Lombardan har den centrala myndigheten alltså tagit över den lokala myndighetens rätt vid exekutionen. Andra exempel visar istället att fredlöshet och godskonfiskation kunde utdömas av den lokala myndigheten.*’ Så länge saken gäller en enskild persons fordran på en annan enskild person är proceduren i kontinental rätt omständlig med minst tre stämningar och noggranna bestämmelser omi vilket slag av gods sompant får tagas eller utmätning ske. Vid sidan av dessa exekutionsformer förekommer ett administrativt panttagande, bl.a. i den frankiska förvaltningsrätten, genomvilket myndigheternas fordran i formav bannböter och skatter indrivs. Detta förfarande är inte bundet av formaliteterna i den ordinarie rättegången.’^ Myndigheternas krav bryter alltså formaliteterna. Detta är ett av många exempel på att myndigheterna förenklar förfarandet när det gäller de egna fordringarna. Intressekonflikten De anförda lagställena visar tydligt konsekvenserna av myndighetsinblandningen i exekutionen av enskild fordran. Det måste å ena sidan ha betytt ökad rättssäkerhet för den enskilde målsägare som inte själv förmådde ta pant. A andra sidan betydde det att den lokala myndigheten skulle ha betalt för sin medverkan och denna fordran kunde komma i konflikt med målsägarens rätt om tillgångarna var små. Risken för våld var mycket större vid utmätning än
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=