163 Lombardisk rätt Lombardan behandlar en form av panttagande, som finns i de flesta nordiska lagar, nämligen när bonden tar in skadevållande djur som pant för den uppkomna skadan. Saken har delvis behandlats ovan i kapitlet om byalaget.^ Här finns regler för hur intagning ska ske, för förvaring och för lösen av djuret. Bekantgörande ska ske inför domare eller inför kyrkomenigheten. Grannarna uppträder somvärderingsmän. Omägaren söker förhindra intagandet blir han bötesskyldig. Att med våld återta det panttagna kreaturet räknas sområn. Sker detta genominbrott i panttagarens hus räknas det somhemfridsbrott.^ Innan pant för skulder och böter får tagas måste gäldenären tre gånger uppmanas att betala. Sker ingen betalning får käranden dompå att han får ta pant i svarandens gods, av sådana saker somfår panttagas. Sker panttagandet före de tre anmaningarna återställes panten till niofaldiga värdet, dvs handlingen betraktas som stöld. Pant får inte tagas annat än från gäldenären själv eller hans arvinge. Brott mot denna föreskrift betraktas också somstöld. Vissa saker får ej tagas i pant. Hit hör skattebetalande bondes hus, inridna hästar, okbärande dragdjur samt herdar. I vissa fall ges dock tillstånd att ta pant i dessa saker efter konungens dom och med domares hjälp. Brott mot dessa bestämmelser straffas som stöld eller med en av lagens högsta böter, 900 solidos, hälften till kungen och hälften till målsägaren. Alternativt utdöms dödsstraff. Allmänt tillåtna för panttagande är andra kreatur än ovannämnda samt slavar. Det är fråga om panter i egentlig mening, detta visar reglerna för deras förvarande och återlösande. Dessa bestämmelser i Lombardan avser utfästa böter och veterlig gäld. Skuldfrågan är då redan avgjord. Det finns också ovannämnda tredskoprocess som utgår från att svaranden överhuvudtaget vägrar att infinna sig vid tinget. Förfarandet kan då bli mer komplicerat, eftersomsvaranden först ska stämmas i huvudsaken och sedan, omhan fälls och vägrar böta, en förnyad tredskoprocess måste äga rum. Vägrar han att alls svara i huvudsaken dras i karolingisk lagstiftning godset in till kronan." Leges Några Leges har en annan form för exekution. Enligt Lex Salica är det greven tillsammans med sju tingmän som går till svarandens gård efter de tre stämningarna med påföljande tredskoböter. Svaranden har då ytterligare en möjlighet att betala. Sker inte detta tas skulden ut i mät och därtill en fredus, dvs fredspengar, varav käranden får två tredjedelar och greven en tredjedel. Denna tredskobot är alltså en bot för att svaranden åsidosatt kärandens rätt. Greven har höghetsrätten över domkretsen och denna rätt har därmed också kränkts.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=