KAPITEL XI Exekutionen Exekutionsbestämmelserna är en god indikator på maktstrukturen i samhället. Jag utgår från att normerna för denna del av rättsadministrationen i relativt hög grad måste anpassa sig till de faktiska förhållandena. Jag utgår vidare från att de som i lagen tillerkänts böter också söker skaffa sig medel att indriva dessa. Ju fler brott som beläggs med myndighetsböter, desto noggrannare bör exekutionen vara reglerad. Undersökningen behandlar indrivningen av böter samt myndigheternas fordringar, som uteblivet tionde samt skatter och avgifter av olika slag, eller prestationer, som dagsverken vid kyrko- och skeppsbyggnad. Skulder medtages, särskilt i de fall då de förekommer tillsammans med böter, men någon fullständighet åsyftas inte. De skillnader somibland finns mellan indrivning av böter och av gäld saknar betydelse i detta sammanhang. Vanligen är utsökningsbestämmelserna kopplade till reglerna för tredskoprocessen och dessa senare kommer därför också att behandlas här. De mest mgående bestämmelserna gäller det fall att den stämde aldrig infinner sig vid tinget. Det medför en omständlig procedur, eftersom det måste göras klart att han verkligen stämts och inte har haft laga förfall, innan han kan dömas i sin frånvaro och exekution verkställas. Exekution kunde ske genom utmätning och genom panttagande. Det sistnämnda kallas i nordisk rätt för narn, här ”nåm”. Ordet är sannolikt en avledning av tyskans ”nehmen”.' I nordiska källor används för utmätning ofta termen sökia eller sökia ut, och jag kommer att använda termen utsökning synonymt med utmätning. När det gäller nåm av enskild målsägare använder jag ibland termen självtäkt. Exekution är den övergripande termen. I litteraturen har man lagt vikt vid att panttagandet är en retentionsrätt, dvs en rätt att ta säkerhet för en fordran. Detta skapar ingen äganderätt. Nåm skulle vara ett panttagande i den meningen. Utmätningen däremot avser att slutgiltigt reglera skulden.’ Motsvarigheten till nåm i äldre lagar som Lombardan har otvivelaktigt pantkaraktär, att ta godset kallas också pignorarc. Men det betyder inte att handlingen nödvändigt har samma innebörd i senare lagar. Termen nåmanvänds således både när enskilda skaffar sig ersättning för sin fordran och när kungens ombudsman driver in obetalda skatter. Det är i många fall omöjligt att avgöra om det är fråga om pant eller inte. Till frågan om retentionsrätten kan vidare sägas att även utmätning kan innehålla ett pantmoment, nämligen om det ut11
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=