RB 41

128 också avlägsnare kvinnliga arvingar ska behandlas som döttrar och endast få halv lott. Dotters arvsrätt är försedd med en rad inskränkningar. Den är i nordiska lagar villkorad gentemot föräldrarna, så att hon mister den omhon ingår förbindelse med en man utan deras samtycke. Hon har den sämre rätten vid delning, så att brödernas del i första hand tas i odaljorden och hennes i utmarkerna. Hon är alltid omyndig, varför hon inte själv förvaltar sitt gods. Det positiva för henne med den legala kvotdelen är att hennes rätt stärks gentemot brodern och andra släktingar, som blir hennes förmyndare vid faderns död. Dessa kan inte längre godtyckligt bestämma hennes del i boet. Som änka hade hon också viss rådighet över sin egendom. Orsakerna till att dotter får ärva halv lott jämte son är inte att söka i någon omtanke omjämlikheten mellan könen. Det har med stor sannolikhet varit det allmänna kravet på en rättvis delning mellan arvingarna- och inte minst mellan arvingar av olika kullar — somdrivit framden legala arvsrätten för dotter jämte son genom att kollationsplikten blev gällande. Den innebar att att alla hemgifter måste återföras vid det slutliga arvsskiftet för utjämning. För att en sådan skulle kunna ske måste legala kvotdelar fastställas. Det måste också ha legat i kyrkans intresse att kollationsplikt och legal arvsdelning rådde. Kyrkan drev tesen att Kristus skulle vara medarvinge vid alla arv och det betydde större inkomster ju större arvegodset var. Tidigare hade väsentliga delar av en persons förmögenhet flyttats över på nya generationer genom hemgiften utan att kyrkan hade möjlighet att få del därav. Upplandslagens från den justinianska rätten hämtade stadgande att aengin ma annaen quikkaen aerfwae^^ måste ha haft ett starkt understöd från kyrkligt håll. Den legala arvsdelningen tillämpades alltså när arvingarna var oeniga inbördes. Ingenting hindrade somovan nämnts att dessa komöverens om en annan delning. Det låg i släktens intresse att döttrarna fick ett så förmånligt giftermål sommöjligt och av den anledningen kunde hon, somett ofta citerat brev säger, ges ”full brorslott” med bröderna, vilket bör betyda inte bara kvantitativt lika del utan även kvalitativt, alltså del i odaljorden."*^ Vilka motprestationer som den blivande mågen därvid gav är okänt för oss men vi kan utgå från att det var en för bägge parter givande affär. Sammanfattning De svenska arvslagarna är varianter på de systemsomfanns givna med den justinianska rätten och Lombardan. Det förra innebär jämlikhet mellan könen och mellan manliga och kvinnliga linjer, det andra prioriterar manliga arvingar och arvslinjer. Det förra, som får representera parentelsystemet, innebär väsentligt större splittring av arvegodset än det senare och desto större splittring ju mer

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=