126 förhållandet mellan arvingar på fädernet och på mödernet. Dessa är inte släkt inbördes. Upplandslagen och Södermannalagen låter de sistnämnda ärva lika liksom fallet är i skånerätten och justiniansk rätt. Jutalagen har försämrat kvinnornas arvsrätt, så att också i de led somutgörs av far- och morföräldrarna och deras avkomlingar ska kvinnorna ta halv lott mot män. Dessa arvingar ska somlagen säger behandlas som syskon. Denna princip har tagits upp i götalagarna men i utvidgad form, så att fädernesläkten som sådan ska betraktas som man och få två lotter medan mödernesläkten tar kvinnas lott. När sedan kvinnliga arvingar på fädernet och manliga på mödernet står i samma grad inträder kollision. Östgötalagen kallar dessa jämnarvingar och ger dem lika lott. Samma regel är tydligen avsedd att gälla i västgötarätt men de givna exemplen ger inte full klarhet. Landslagens bestämmelser är ännu oklarare och sysslar mest med fördelningen mellan makar inbördes utan att gå in på huvudproblemet. Den enda lag somär konsekvent och uttömmande på detta område återfinns i västgötarättens tillägg.^’ Stadslagen har inte dessa problem, eftersomden tillämpar regeln omlikadelning mellan män och kvinnor.^^ Därmed skiljer sig den svenska stadslagen från den norska, som har samma regler som den norska landslagen, alltså halv lott för dotter.Halv lott för dotter har också Skånska stadsrätten.^'’ Den svenska Bjärköarätten har inga explicita regler men det finns ingenting som visar att dotter ärvt lika med son annat än omde tillhört olika kullar. Redan i svensk rätt finns alltså en mycket stor variation av arvsregler och de nordiska inbördes visar också delvis stora skiljaktigheter. Mest speciell är norsk rätt. Dansk och svensk visar större likheter. ”Birgerjarls arvslag” Om kvinnors arvsrätt berättar Erikskrönikan att Birger jarl i samband med sonens bröllop gav den lagen ther sidhan haffua standit marghan dagh at syster matte erffua mz broder tridiwngh hade epterfader ok moder ok swa annan skylian man tha skal hon ärffua swafast somhan}^ Syster ska alltså alltid vara samarva med bror både efter föräldrarna och efter andra släktingar. Erikskrönikan är skriven ca 75 år efter detta bröllop. Vilken källa krönikören har haft för sin uppgift vet vi inte.Lagarna har i varje fall inte tjänat som källa, eftersom ingen lag har någon hänsyftning på Birger jarl i detta samman-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=