125 rar har plats. Men gemensamt med västsvensk rätt är att gradualsystemet dominerar och att manliga arvingar och manlig linje har företrädesrätt. I norska landslagen har dock descendenterna fått företräde framför arvingarna i sidolinjerna. Någon istadarätt har emellertid inte genomförts. I norsk provinsrätt ärver dotter först efter son och tillsammans med sonson. Landslagen låter dotter och son till avliden son vara samarva med son och ärva halv lott mot denne. Västsvenska lagar är götalagarna samt Västmanna- och Dalalagarna. I äldre Västgötalagen och i Dalalagen ärver dotter efter son, i Dalalagen även efter sonson.^"* Dalalagen tillämpar gradualsystemet med konsekvent företrädesrätt för manliga arvingar och manslinjen. Detsamma gäller Västmannalagen, som dock i en bestämmelse av tilläggskaraktär har infört samarv mellan son och dotter. För bägge dessa lagar gäller samtidigt att de i motsats till andra nordiska lagar ger sidoarvingarna företräde framför bakarvingarna. Östgötalagen formulerar generella regler: ”Då två är jämna i arv och jämskylda i ätt, då går alltid hatt till och huva ifrån. Då båda är lika närskylda, man och kvinna, då tar mannen arvet och kvinnan går ifrån, utom då de är syskon. Vare sig kvinnan är släkt med den, om vars arv hon tvistar, på manssidan eller kvinnosidan skall så vara som nu är sagt”.^^ I det andra ledet upprepas alltså den första regeln med tillägget om undantag för syskon. I första flocken av ärvdabalken har Östgötalagen inskjutit satsen: ”Var helst som broder ärver, där ärver också syster, broder två tredjedelar och syster en tredjedel ”.27 Södermannalagen och landslagen Södermannalagens kortfattade bestämmelser utgör en kompromiss mellan Upplandslagens och de övriga lagarnas arvsordningar. Gradualprincipen tilllämpas men man och kvinna i samma grad är samarvingar. Bakarvet överensstämmer med Upplandslagens.2*^ Landslagen har motstridiga regler för bakarvet. Dels gäller företräde för fädernet, dels förekommer delning, så att arvingen på fädernet får två lotter och arvingen på mödernet en lott.2’ Yngre västgötarätt har liknande regler.En del handskrifter av landslagen har också liksom Upplandslagen utsträckt descendenternas arvsrätt ända till femte man, i några fall även gällande sidolinjen. Sammanfattande kommentar Det är uppenbarligen två problem som lagstiftarna sökt lösa. Det ena gäller dotters rätt gentemot son, det andra gäller förhållandet mellan andra manliga och kvinnliga arvingar somär lika nära släkt med arvlåtaren. Speciellt gäller det
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=