124 den senare gradualprincipen tillsammans med företrädesrätt för manliga arvingar och manslinjen. Den svenska landslagen utgör en kompromissprodukt liksomVgL II. Jag bortser i det följande från alla komplicerande bestämmelser i grannländerna när det gäller arvingar i och utom bogemenskapen, arvsrätt för makar, särskild arvsrätt efter mor och särskilda bestämmelser för jord och lösöre.'* I en del fall finns liknande bestämmelser i götalagarna. Östsvensk och dansk rätt Den östsvenska rätten utgörs av Upplands- och Södermannalagarna, av vilka Upplandslagen är mest typisk i sammanhanget. Descendenter ärver först med istadarätt till femte led, sedan föräldrarna och deras avkomlingar. Av ascendenterna tar den hela arvet som är närmast i grad. Omen person på fädernesidan och en på mödernesidan är lika nära i släkt, tar de hälften var.'’ En skillnad mot justiniansk rätt ligger i att Upplandslagen har samma ordning som dagens svenska arvsrätt, nämligen att föräldrarna tar hela arvet, om bägge lever när arvet faller på dem. Omena föräldern är död inträder barnen i dennes rätt. I justiniansk rätt är syskonen till arvlåtaren alltid samarva med föräldrarna. Men gemensamt med huvudnovellen i justiniansk rätt är att en förälder inte behöver dela arvet med arvlåtarens syskonbarn, dvs de egna barnbarnen.^° Här fungerar alltså inte istadarätten. Detta är en signifikant överensstämmelse. Liksom i justiniansk rätt gäller istadarätt däremot om föräldrarna är döda och arvet går till syskonen. I justiniansk rätt ärver halvsyskon först efter helsyskon och deras barn. Upplandslagen har dels samma bestämmelse, dels en motstridig omsamarv.^' Dansk rätt har ett liknande system med undantag för vissa olikheter i bakarvet. I skånerätten bildar far- och morföräldrar och deras avkomlingar en arvsgrupp med lika rätt för alla till arv.’^ Detta kallas i skånsk och själländsk rätt för gångarv. Hit räknas också barnbarnsbarnen. I de sistnämnda lagarna ärver man och kvinna lika i gångarv. När det gäller barnbarnsbarnen finns en signifikant likhet med Upplandslagen.'^ I Jutalagen har man däremot konsekvent genomfört principen att kvinna alltid ärver endast halv lott mot man. Liksomi Upplandslagen och justiniansk rätt är fäderne- och mödernearvingarna jämställda till arv. Västsvensk och norsk rätt Norsk rätt skiljer sig i flera avseende från dansk och svensk, bland annat genom systemet med en lång rad olika arvsklasser, där också illegitima söner och dött-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=